Putin är populärare än någonsin i hemlandet Ryssland, landet producerar på full kapacitet men BNP tillväxten är i fritt fall och kapitalflykten från landet bara ökar. Krisen i Ukraina och på Krimhalvön, sätter ytterligare fokus på de underliggande problemen som landet har. ODIN Fonder har nyligen varit i Ryssland för att träffa portföljbolag med exponering och verksamhet i Ryssland. Truls Haugen, portföljförvaltare för ODIN Finland och ODIN Norden, delar i denna rapport med sig om sina reflektioner runt vilka problem Ryssland har att skapa ekonomisk tillväxt.

Ryssland har under en tid brottats med låg BNP tillväxt samtidigt som tillväxt är något vi förväntar oss från länder under utveckling, så kallade Emerging Markets. Ryssland har ett väldigt litet output gap – skillnaden mellan produktionskapaciteten i landet och faktiskt BNP – vilket betyder att landet opererar på full kapacitet samtidigt som BNP tillväxten ligger på en väldigt låg nivå. IMFs (internationella valutafonden) prognos för rysk BNP tillväxt under 2014 har varit 2% något som IMFs representant som medverkade under vår resa kommenterade som alltför högt och en uppdatering på dessa siffror är att vänta inom kort. Givet den senaste statistiken och den politiska oroligheten är vår uppfattning att denna siffra minst kommer halveras.

Det som krävs för att få upp aktiviten i ekonomin är främst investeringar i regionen, i kombination med förbättringar i produktionseffektivitet, samtidigt som situationen i Ukraina definitivt inte stärker viljan för investerare att investera kapital i regionen. Ryssland har länge haft problem med netto kapitalflykt ut ur landet, något som även har påverkat valutakursen negativt. Produktivitetsförbättringar i Ryssland är en stor utmaning. Landet präglas av en stor andel statligt ägda bolag och effektiviteten i dessa bolag är tyvärr låg samtidigt som den privata sektorn har visat en mycket bättre utveckling. Privatiseringar i landet skulle bidra positivt till utvecklingen men vårt intryck är att det inte kommer ske en ökad privatisering inom en snar framtid.

De flesta valutor i tillväxtländer har varit under stor press den senaste tiden. Detta gäller även för den ryska valutan, rubeln, samtidigt som den drabbats ännu hårdare i och med krisen i Ukraina. Ironiskt nog skapar rubelfallet en kortsiktig positiv effekt för den offentliga budgetbalansen då skatteintäkterna ökar från olja och gas export som prissätts i utländsk valuta.

Finländska YIT, ett bygg- och fastighetsbolag, är ett av de bolag som vi träffade under vår resa. Bolaget har stor exponering mot Ryssland, cirka 27% av bolagets intäkter kommer härifrån. Bolaget har för närvarande ca 11 000 bostäder under byggnation, huvudsakligen i St. Petersburg och i Moskva. YIT rapporterar, lite förvånande, stigande siffror med rekordförsäljning under januari och februari i Ryssland. Samma fenomen upplever bolaget PIK som är Rysslands näst största fastighetsutvecklingsbolag. Det är lätt att tro att detta enbart är positivt och indikerar en stark marknad men det kan troligtvis förklaras med att många vill placera sina likvida tillgångar i mer stabila tillgångar som fastigheter.

Överlag rapporterar konsumentbolagen relativt god konsumtionstakt just nu trots de oroligheter vi ser på marknaden. Invånarna i städerna har god ekonomi, arbetslösheten är låg och priserna har hittills legat på en stadig nivå. De negativa effekter som vi är oroliga för kommer påverka våra bolag i och med denna kris är att försäljningen bromsar in på grund av ytterligare inbromsning av tillväxten samtidigt som den privata konsumtionen reduceras på grund av ränteuppgången vi nyligen sett samt att bolagen utanför Ryssland får en negativ valutaeffekt när de ska räkna om resultaten i Ryssland till sin egen valuta. Bolagen rapporterar även om striktare kontroller och ökad skatteöversyn då myndigheterna behöver ökade skatteintäkter och byråkratin växer, detta är hanterbart men skapar stora fasta kostnader för bolagen.

Valet på Krimhalvön under söndagen fastslog att hela 95% av de som röstade i folkomröstningen vill ansluta sig till Ryssland. Putin har valt att utlysa ett temporärt tillbakadragande fram till den 21 mars. Det är troligtvis ett sätt att köpa sig lite tid för att se hur omvärlden reagerar efter valresultatet. Klart är att inga länder ännu erkänt valresultatet som legitimt. Den stora frågan är hur USAs och EUs sanktioner mot regionen kommer se ut. De indirekta effekterna från dessa kan bli betydande och inkludera minskad lokal efterfrågan, minskad handel med Ryssland och svårigheter att transferera medel från Ryssland.

I skrivande stund kan vi rapportera att EUs utrikesministrar har enats om att frysa tillgångar och införa reseförbud för 21 personer från Ryssland.