På ODIN investerar vi i bolag som skapar värde över tid. Då finns det huvudsakligen tre orsaker till att sälja ett innehav:

1) Prissättningen av bolaget har blivit för hög.
2) Framtidsutsikterna ser inte längre bra ut för bolaget.
3) Vi har tappat förtroendet för bolagets ledning.

De allra flesta försäljningar hos förvaltare görs utifrån argumentet att prissättningen blivit för hög. När en aktie har blivit dyr utifrån prismultipeln är det lätt att trycka på säljknappen. Erfarenheter från tidigare försäljningar har lärt oss att vara ödmjuka inför stora kursförändringar. Det är oftast fundamental information om bolagets utveckling som leder till dessa långsiktiga kursförändringar. En stark kursuppgång – eller nedgång, är ofta synonymt med att bolagets fundamentala utsikter har förändrats.

Ett verklighetsnära exempel

Vi köper en aktie i ett solitt bolag som värderas till 15 gånger förväntad vinst nästa år (P/E 15). Aktien verkar vara attraktivt prissatt utifrån de fundamentala utsikterna för de kommande 10-20 åren. Så ökar kursen markant och aktien värderas till P/E 20.

Ska vi då sälja aktien i förhoppning att kunna köpa den billigare senare? Vad betyder den förändrade prissättningen av aktien utifrån vårt ursprungliga perspektiv på 10-20 år? För många förvaltare kan det vara frestande att sälja aktien på P/E 20, slå sig för bröstet, och berätta för kunderna att investeringen varit bra. Men en frestande lösning behöver inte nödvändigtvis vara den bästa.

Läs hela artikeln i Privata Affärer här