2013 – från förluster till vinster

Året som gått
”Förluster” var ordet under 2013. Förluster kan vara stora eller små, omvälvande eller trevande. För finansmarknaderna var förlusterna under året allt annat än trevande. Det blev ett väldigt tumult när USA:s avgående centralbankschef Ben Bernanke på våren meddelade att centralbankens omfattande obligationsköp skulle trappas ned så snart den amerikanska ekonomin åter hade kommit på fötter. Guld och obligationer förlorade naturligtvis i värde, men även andra tillgångsslag – som aktier – sjönk. Det kan verka underligt, eftersom man uttalat sa att nedtrappningen inte skulle ske förrän ekonomin klart och tydligt hade vänt. Men marknaden fruktade vad bortfallet av 85 miljarder dollar i likviditet varje månad (1 biljon dollar om året) skulle kunna innebära.

Under sommaren drabbades därför de marknader som antogs vara mest utsatta, tillväxtmarknaderna, mest. Den brasilianska börsen hade som mest sjunkit med 30 procent från årets inledning. Turkiet, som dessutom samtidigt präglades av politisk oro, sjönk med 20 procent. Även valutakurserna i tillväxtländerna drabbades. Flera av dem gick ned med mellan 15 och 20 procent mot den amerikanska dollarn.

Men efter hand började marknaderna vänja sig vid tanken på ett liv utan ”QE”, som i det här sammanhanget ingalunda står för den brittiska drottningen (Queen Elizabeth II), utan är det engelska namnet på den penningpolitiska åtgärden kvantitativa lättnader (Quantitative Easing). Aktiemarknaderna i tillväxtländerna hämtade sig till viss del igen och börserna i västländerna (bland annat Japan) ökade kraftigt mot slutet av året. Börserna i USA och Tyskland avslutade året med ökningar på 30 respektive 26 procent. Tokyo-börsen avslutade med en ökning på hela 57 procent, medan de nordiska aktierna steg med 38 procent.

I Kina föll däremot Shanghai-börsen med 7 procent förra året. Kina har varit motorn i den globala tillväxten på senare år och rädslan för en avmattning – eller ännu värre (finanskris) – präglade fjolåret. Men än så länge har rädslan visat sig vara ogrundad. Den kinesiska ekonomin tuffar på, om än i lite lägre tempo än tidigare.

Vi kan med rätta säga att även 2013 blev ett händelserikt år, men att förtecknen den här gången var positiva. Året visade också att ryktena om aktiernas död var överdrivna. Själva tvivlade vi aldrig på att aktiekurserna skulle hämta sig. Som vi skrev här i samma publikation vid samma tid förra året: ”Det finns mycket som talar för att 2013 kan bli ett bra år för aktiemarknaden. Men vi rekommenderar ingen att basera sina investeringar på sådana kortsiktiga förväntningar. Däremot rekommenderar vi alla att ha en solid andel långsiktiga aktieinvesteringar i sin portfölj – även under 2013.”).

En del norska chefsekonomer mer än antyder nu att stora utmaningar väntar ODINs hemmamarknad Norge. Norge har haft tur med höga oljepriser och låga importpriser länge och en norsk nedgång väntar obevekligen inom snar framtid, menar de. Det är naturligtvis fullt tänkbart, men just nu finns det mest anekdotiska signaler som antyder någonting sådant. En dag kommer det att komma en nedgång, men omfånget och tidpunkten väljer vi att vara försiktiga med att sia om.

Och naturligtvis hänger mycket på oljepriset. Norge är onekligen starkt beroende av hög aktivitet i oljesektorn och många oroar sig över vad skiffergas och skifferolja kommer att göra med priserna. Men skifferproduktionen är redan stor och priset på Brent-olja har legat förbluffande stabilt mellan 100 och 115 dollar per fat.

Skifferproduktionen kommer dock förändra transportmönstren för shippingverksamheten. Det kan innebära utmaningar för en del rederier, men också möjligheter. Bland annat är det positivt för frakten av LPG, raffinerade oljeprodukter och faktiskt även råolja.

Shipping var för övrigt en av de sektorer som drabbades hårdast efter finanskrisen, men har också varit en av de sektorer som har gått bäst sedan dess. ODIN Maritim steg med 44 procent under 2013. Och räknat från botten har shippingindex på Oslo-börsen stigit med mer än 200 procent. Den genomsnittliga avkastningen under 2013 för våra aktiefonder slutade på hela 34,4 procent. Flera av fonderna avslutade dock under sitt referensindex, men för en del av fonderna (ODIN Offshore och ODIM Maritim) avspeglar dessa index inte riktigt de egentliga mandaten. ODIN Norden hamnade under sitt index eftersom fonden har norsk övervikt, som därmed passerades av mycket starka svenska och finska aktier.

Den kraftiga uppgången i Japan, där ODIN Global inte är exponerat, drabbade den relativa avkastningen för denna fond. Dessutom drabbades fonden av den nämnda tillbakagången på tillväxtmarknaderna. Vi tror dock att positionerna i fonden kommer att visa sig lönsamma på längre sikt. ODIN Norge ligger dessvärre fortfarande under sitt referensindex, men vi är nöjda med kvaliteten på vår portfölj och förväntar oss att de ändringar vi har gjort kommer att ge resultat framöver.

ODIN Sverige var bland de allra bästa fonderna i Norden, och flera av fonderna förbättrade också sin rating från fondbedömningsbolaget Morningstar.

Året som kommer
2013 gick alltså från förluster till vinst Det betyder att 2014 faktiskt kommer att inledas med den omtalade nedtrappningen av den amerikanska centralbankens obligationsköp. Inledningen av det nya året har präglats av lätt oro efter fjolårets aktiefest. Aktiemarknaderna har nämligen gått från att vara lågt prissatta till att vara medelhögt prissatta. Det innebär att vi i framtiden förväntar oss att de ger en avkastning (utdelning plus kursstigning) som är lika med eller överträffar avkastningskravet (kapitalkostnaden). Eller, enklare uttryckt – vi förväntar oss att aktier även fortsättningsvis kommer att ge bättre avkastning än ränteplaceringar. Men detta är naturligtvis inte sant för varje dag, månad eller år.

För internationella medborgare som iakttar internationell statistik kan det verka som att den norska ekonomin är mycket sårbar – höga löner, explosiva prisuppgångar på bostadsmarknaden och stort beroende av oljan. Kanske är det där vi har förklaringen till att den norska kronan är svag.

Men Norge har visat din anpassningsförmåga förr. Vi kan arbeta smartare och hoppas att valutakursen hjälper oss på exportmarknaderna. Vi är inte lika pessimistiska som många andra angående oljepriserna. Skifferolja kräver också ett högt pris för att löna sig. Dessutom har Norge ett ordentligt kapital att ta av om nedgången skulle bli allvarlig.

De kommande åren
Som aktieförvaltare försöker vi också blicka framåt: Vilka bolag hör framtiden till och vilka har sett sina bästa dagar?

Den kanske allra viktigaste drivfaktorn för tillväxt och förtjänst är demografi. Men inte bara hur många fler eller färre innevånare det blir i ett land eller område, utan även vad dessa invånare besitter för kompetens och vad de har för inkomst och förbrukning. Ta till exempel Kina. Där blir befolkningen obevekligen mindre om inte den begränsande ettbarnspolitiken görs om till en mer flexibel flerbarnspolitik. Men om befolkningsmängden inte ökar kommer det att leda till att var och en av kineserna tjänar och konsumerar mer. När man ser på saken ur det perspektivet är Kina även i framtiden en kraftig tillväxtmarknad, men på andra områden än tidigare.

Ingenting är som det var och så kommer det alltid att vara. I alla fall när vi pratar om teknik. Utvecklingen går blixtsnabbt inom nanoteknik (datorer och hälsa), 3D-skrivare och global handel. Allt detta ger anledning till optimism.

Pessimismen begränsar vi till miljöfrågorna, om inte tekniken lyckas rädda oss på den fronten också förstås. Motivationen och viljan att ta till ordentliga miljöåtgärder kan som bäst beskrivas som halvhjärtad hos många länder. Hot som inte är omedelbart förestående eller uppenbara är det alltid svårt att ta ställning till. Global uppvärmning, vattenbrist och luftföroreningar är definitivt redan en stor utmaning på en del platser, men drabbar ännu inte tillräckligt många (beslutsfattande) personer. Det är svårt att räkna på de avkastningsmässiga konsekvenserna av miljöhotet, men det är inte svårt att inse att det kan sluta illa för väldigt många människor om de nödvändiga åtgärderna uteblir.

Vi har tagit oss igenom de värsta av finanskrisens efterdyningar, men det kommer att dröja fem år innan världen riktigt har kommit på fötter igen. Det är något man redan räknat med i dagens aktiekurser. Företagens resultat har dock inte riktigt följt aktiekurserna. Det bör de göra, annars riskerar aktier att bli årets stora förlorare.

Men den ekonomiska statistiken, i synnerhet från USA ser allt bättre ut och oroligheterna i eurozonen har minskat betydligt. Därför ser vi med tillförsikt fram emot ett nytt gynnsamt år både för aktier generellt och för ODIN-fonderna i synnerhet.