Det viktigaste en långsiktig investerare kan göra är att bygga upp en robust portfölj av bolag med långsiktiga konkurrensfördelar utan att för den skull betala för mycket för aktierna. När detta är gjort återstår det svåraste, nämligen att sitta stilla i båten. Men att slå sig till ro är inte detsamma som att inget göra.

Gör nå’t!

När marknaderna faller och aktiekurserna når nya bottennivåer vill många investerare gärna göra något, helst med en gång. Själva handlingen i sig blir en bekräftelse på att man i vart fall har gjort något för att förhindra förlusten och man får känslan av att ha kontroll över situationen.

Som investerare, som får ett konstant flöde av information från marknaden, är det ofta svårt att urskilja om information är av vikt eller ej. Som investerare ska du naturligtvis veta varför du har investerat i ett företag. Det betyder nödvändigtvis inte att du ska lägga för stor vikt vid nyhetsflödet från mäklare och analytiker som följer bolagen – snarare tvärtom.

Om det funnits en skylt med dagens marknadspris utanför dörren till din bostad varje gång du kom hem, hade du förr eller senare sålt den, antingen i eufori över de senaste månadernas kraftiga prisuppgång, eller av rädsla för en fortsatt prisnedgång. I långsiktig aktieförvaltning är det ofta så att ju oftare man vrider och vänder på portföljen, desto sämre blir resultaten. En rad studier pekar på ett negativt samband mellan avkastning och frekvens på omsättningen på aktier.

Det finns i huvudsak tre anledningar till att sälja aktier: Den första är att företagets långsiktiga konkurrensförsprång förväntas bli sämre. Den andra är att man inte längre har förtroende för företagsledningen. Den tredje är att aktien har ett obegripligt högt pris. Om något av dessa förhållanden råder ska man inte sitta och rulla tummarna.

Läs hela artikeln från Privata Affärer här