Under 2022 har centralbankerna höjt räntorna för att få kontroll på den starka inflationen. Syftet har varit att minska trycket i ekonomin. Marknaden har varit av uppfattningen att åtgärderna kommer att ge effekt och att mycket av räntehöjningen nu ligger bakom oss. Penningpolitiken fick också en effekt som inte var avsedd: Vissa regionala banker (SVB och Signatur Bank) i USA fick stora likviditetsutmaningar. De tvingades realisera delar av sina obligationsportföljer med betydande förluster till följd av ränteuppgången för att möta kundernas uttag. Detta blev känt på marknaden och orsakade rädsla bland insättare och en ”bank run”. De amerikanska myndigheterna fruktade att detta skulle eskalera och garanterade därför alla insättningar genom lån till banken ((bankerna) med säkerhet i bankens statsobligationsportfölj.

Kommer det att bli en ny finanskris?
Nej det tror vi inte. Sedan 2008 har centralbankerna i USA och Europa visat sig vara starka när det gäller att hantera kriser (finanskrisen 2008, eurokrisen 2011-12 och coronaviruset 2020), och vår uppfattning är att de också kommer att kunna hantera denna situation genom att skapa förtroende för systemet. Det kan mycket väl komma fler ”skelett” ut ur bankvalven, som Credit Suisse, som fick marknadens fulla uppmärksamhet förra veckan. Banken har haft kända ekonomiska utmaningar under lång tid. Detta innebär inte att det råder en strukturell kris i hela banksektorn. Bankerna regleras på ett helt annat sätt nu än före finanskrisen, och bankernas balansräkningar är generellt också mycket mer solida än de var då. Så länge vi undviker att kunder får panik och tar ut sina pengar från banker, en så kallad ”bank run”, tror vi att denna lilla kris kommer att passera mycket snart.

Men de senaste veckornas händelser kommer sannolikt också att få mer långsiktiga effekter. Finansieringskostnaderna för finanssektorn kommer att öka och därmed räntekostnaderna för kunderna. Samma effekt kan ses på obligationsmarknaden som helhet – en premie i riskpremien. Det kommer sannolikt att dämpa efterfrågan – i takt med en åtstramning av penningpolitiken. I skrivande stund har ECB höjt styrräntan 50 punkter. Detta var förväntningarna innan den sista turbulensen blev verklighet. Detta säger oss förmodligen två saker:

1) Inflationen fortsätter att bekämpas

2) Samtidigt ger ECB en tydlig signal om att man inte är oroad över en systemkris i banksektorn

Marknaderna reagerade positivt på räntejusteringen. Det signalerar att det fortfarande är en bra takt i den europeiska ekonomin.

Det finns alltid en risk att centralbankerna gör för mycket och att den ekonomiska aktiviteten försvagas för mycket vid någon tidpunkt, men en ihållande och uttalad nedgång i ekonomierna (hard landning) är mindre sannolik – eftersom centralbankerna nu har laddat om sitt räntevapen.