Under mars månad har vi varit på resande fot, denna gång med destination Kina. Vi deltog på en företagskonferens i Hong Kong där vi hade över sammanlagt över 30 möten med olika bolag. Vi mötte främst kinesiska konsumentföretag eller företag inom automation och tillverkning. Efter konferensen följde en rundtur till städerna Fuqing, Ningde, Hangzhou och Ningbo för fler fabriks- och företagsbesök inom Kinas stora elbilsindustri. Huvudsyftet med resan var att hitta nya möjliga idéer för fonden och få en bättre förståelse för Kinas ekonomiska situation.

Kineser sparar mer än skandinaver
Vad vi upplevde var att den kinesiska konsumenten fortfarande är något försiktig, och det kommer troligtvis att ta tid innan konsumtionen verkligen tar fart. Sparandet i Kina är mycket högt jämfört med amerikaner, skandinaver och européer. Förväntningen när Kina äntligen öppnade igen efter 3 år med pandemi var att den kinesiska konsumtionen skulle öka till förmån för det höga sparandet. Detta har inte inträffat, och vi tror att det kommer att ta tid för den kinesiska konsumenten att återfå förtroendet igen. En åldrande befolkning, svagare säkerhetsnät och en svag fastighetsmarknad de senaste åren är stora drivkrafter för det höga sparandet.

Ändå finns det flera segment där konsumtionen har återhämtat sig betydligt. Den kinesiska konsumenten har blivit mer fokuserad på ”value for money”, vilket innebär att de vill hitta billigare alternativ, men inte nödvändigtvis på bekostnad av kvalitet. Reslusten har också återvänt, och vi ser samma trend som i väst, där tjänster och upplevelser är en större drivkraft för konsumtionen.

Kina drivs inte lika mycket av billig arbetskraft som tidigare
Inom automation ser vi att Kina har kommit långt. Kinas roll som en global producent drivs av högautomatiserade produktionslinjer och inte i lika stor utsträckning billig arbetskraft som tidigare. Denna roll har istället tagits över av länder som Vietnam, Filippinerna och Indien. Vi besökte bland annat en bilfabrik ägd av Geely (ägaren av bland annat Volvo, Polestar Zeekr, Lotus, Smart med flera). Fabriken var nästan helt automatiserad där fabriksarbetare i större utsträckning arbetade med testning av slutprodukten eller underhåll av automatiseringsutrustning. Fabriken vi besökte kunde producera 450 bilar per dag, hade över 60 procent av energiförbrukningen täckt av solkraft och producerar fler bilar per anställd än både Toyota, VW och Tesla.

Kinas satsning på automation och elbilar har drivit fram många gigantiska bilmärken, och fler är på väg. Konkurrenssituationen verkar bara eskalera och detta kommer sannolikt att fortsätta att pressa priserna på bilar, vilket är bra för konsumenten men negativt för bilproducenterna.

Vårt nytillskott – filippinska International Container Terminal Services
I slutet av resan träffade vi också ett av våra nya tillskott i portföljen. Inte alla företag var från Kina, och filippinska International Container Terminal Services (ICT) var en av dem. Företaget är en global hamnoperatör som fokuserar på medelstora hamnar i tillväxtländer. ICT har visat en enorm förmåga att driva hamnarna och har byggt upp en diversifierad portfölj där de har tagit över svagt drivna statsägda hamnar och effektiviserat driften. Delar av denna effektivisering har också gynnat lokala myndigheter, vilket innebär nöjda motparter. ICT verkar inom en högmarginalindustri med lokala monopol och stark lönsamhet. Huvudägaren och ledningen har en mycket långsiktig syn som passar vår investeringsfilosofi. Tidigare hade företaget höga skulder, men under de senaste åren har de använt mycket av kassaflödet för att betala av på skulderna och har nu starka balanser. Vi har följt företaget under flera år, och mycket på grund av det sistnämnda har vi nu valt att ta in bolaget i portföljen.