Sweet Dreams (Are Made of Tech)

Börsutvecklingen i november
Valet i USA satte även avtryck på börserna under november. Trumps valseger har framför allt varit positiv för de amerikanska börserna, medan den varit betydligt svagare i Europa och Asien. Den starka utvecklingen i USA efter valet bygger förmodligen på Trumps utlovade skattesänkningar för företag vilket gynnade aktiekursutvecklingen i november. Trump har också "lovat" att höja tullarna på importerade varor till USA. Detta har oroat både de asiatiska och europeiska börserna. Nu återstår det att se vad som faktiskt händer när Trump kommer till makten, men sannolikheten för ett handelskrig har definitivt ökat i och med valsegern.

Ny teknik, kommer historien att upprepa sig?
Historiskt har utveckling av ny teknik haft enorm betydelse för börserna och det finns många gemensamma nämnare för de flesta tekniska innovationer. Det som kännetecknar dessa är att ny teknik hjälpt till att revolutionera såväl affärer som konsumenternas liv. Vi har historiskt vi fått uppleva inledande överoptimism som följts av branta fall på börserna. Men långsiktigt har de positiva effekterna många gånger blivit långt bättre än vad även de största optimisterna vågade hoppas på. Investerare tenderar att överskatta den kortsiktiga effekten, men också att kraftigt underskatta den långsiktiga betydelsen av ny teknik. Optimism kring ny teknik har en tendens att leda till att enormt mycket kapital investeras i allt som har med det nya att göra. På kort sikt finns det inte tillräckligt med intjäning hos bolagen för att ge avkastning på det kapitalet och börsvärdet på teknikbolagen har vid flera tillfällen historiskt blivit uppblåsta till astronomiska höjder följt av att börsbubblan slutligen spricker. Detta fenomen har observerats många gånger genom historien - bland annat vid introduktionen av järnvägar, radio och Internet. Den stora frågan är om vi är mitt uppe i en liknande utveckling med artificiell intelligens?

På 1840-talet ledde utvecklingen av järnvägar till en av de första stora börsbubblorna. Människor var naturligtvis entusiastiska över de nya möjligheterna järnvägen förde med sig för transport och handel. Det blev en massiv satsning på järnvägsinfrastruktur, vilket i sin tur ledde till en spekulationsbubbla, där många järnvägsföretag var överprissatta. Då var det också så att alla järnvägsrelaterade företags resultat inte räckte till för att serva de enorma investeringar och börsvärden som uppstod. Bubblan sprack till slut och de allra flesta järnvägsbolagen försvann.

Med radions framväxt på 1920-talet upplevde USA en liknande börsbubbla. Radions potential för masskommunikation och underhållning ledde till en våg av investeringar i radiostationer och radiotillverkare. Investerare föreställde sig enorma vinster och aktiekurserna för radiorelaterade företag steg till orealistiska nivåer. När marknaden rättade till sig föll aktiekurserna dramatiskt och övervärderade radioaktier var en av de viktigaste orsakerna till det stora börsfallet och den lågkonjunktur som präglade hela 1930-talet i USA. Ändå, precis som med järnvägarna, ledde investeringarna till en bestående infrastruktur som revolutionerade kommunikation och underhållning.

Internetbubblan i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet är ytterligare ett exempel på hur ny teknik kan leda till börsbubblor. Internets potential att förändra handel, kommunikation och information ledde till en enorm våg av investeringar i teknikföretag. Många av dessa företag hade små eller inga inkomster, men aktiekurserna steg till höga nivåer baserat på kortsiktiga, och så småningom uppenbara orealistiska förväntningar. När bubblan sprack 2000 föll aktiekurserna dramatiskt. Företag som Pets.com, Webvan och eToys gick i konkurs och enorma börsvärden gick förlorade. Andra företag som Amazon och Google överlevde och är idag bland världens största företag. Detta är återigen mycket bra exempel på hur man överskattar det kortsiktiga och underskattar det långsiktiga när det kommer till ny teknik.

Idag kan vi se en liknande utveckling kring artificiell intelligens (AI). AI har helt klart en potential att revolutionera de flesta branscher vilket har lett till en våg av investeringar i AI-relaterade företag. Prisutvecklingen vi har sett i "The Magnificent Seven" i USA beror till stor del på optimismen kring AI. Än så länge är det lite intäkter relaterat till AI, åtminstone i förhållande till marknadsvärdena och investerat kapital. Antingen måste man hitta mer lönsamma affärsmodeller kopplade till AI, annars är jag rädd att vi kan uppleva stora prisfall för några av de mest "luftiga" prissatta företagen.

Det sägs att historien inte upprepar sig, men den rimmar. Det finns många likheter mellan det vi ser idag och historiska börsbubblor i kölvattnet av ny teknik. Det investeras mycket kapital, vilket i dagsläget ger liten avkastning, och det är mycket höga börsvärden i förhållande till den vinst som kan förväntas på kort sikt.

Man får inte heller glömma den mänskliga naturen. Söta drömmar om stora och snabba vinster har alltid lockat kapital. Världen kan vara annorlunda idag än den var 1840, men psykologin och hur vi människor tenderar att agera är fortfarande ganska lika nu som då.