Räntor som kommer och räntor som går
De flesta börser steg i maj, främst drivet av amerikanska teknikbolag. Samtidigt har både räntor och energipriser stigit på senare tid, utan att vi nödvändigtvis blivit särskilt oroade för aktiemarknaden. Vi tror dock att vi får vänja oss vid en period med högre räntor och inflation än vad vi varit vana vid under de senaste 15 åren.
Maj – glaset är halvfullt
Maj blev till slut en stark månad på de flesta börser, särskilt i USA och Europa. Fallande oljepriser, till följd av ökade förhoppningar om en snar öppning av Hormuzsundet, bidrog till att lyfta aktiekurserna. Dessutom levererade bolagen överlag starka kvartalsrapporter, vilket förstärkte den positiva stämningen på marknaden.
Även denna gång var det amerikanska teknikaktier som stod för en stor del av uppgången. Nasdaq-index steg med omkring 8 procent under månaden, mycket tack vare halvledarbolagen. Oslobörsen gick däremot något mot strömmen eftersom oljepriset föll.
Räntor och inflation – den nya normalen
Räntenivåerna har varit en av de viktigaste drivkrafterna bakom börsuppgången sedan finanskrisen. Flera centralbanker sänkte styrräntorna till noll och obligationsräntorna föll till historiskt låga nivåer. Det gav kraftiga stimulanser till både ekonomin och aktiemarknaderna.
Efter många år av låg inflation förändrades situationen kring 2022. Återöppningen efter pandemin ledde till en kraftig ökning av efterfrågan, samtidigt som Rysslands invasion av Ukraina skapade stora störningar på råvarumarknaderna. Resultatet blev den högsta inflationen på närmare 40 år.
Centralbankernas svar var kraftiga räntehöjningar. Nästan fyra år senare ligger inflationen fortfarande över centralbankernas mål. Vi bedömer att det kan dröja innan inflation och räntor återgår till de nivåer som rådde mellan 2008 och 2022. Geopolitisk oro, avglobalisering, en åldrande befolkning och ökade försvarsutgifter är alla faktorer som kan bidra till att hålla inflationen högre under lång tid.
För den som minns tiden före finanskrisen var räntor kring 4 procent och inflation runt 3 procent inget ovanligt. Det är kanske mer korrekt att säga att vi nu återvänder till en mer normal miljö efter en mycket ovanlig period.
Högre räntor och inflation – vad innebär det?
Vi tror att vi kan få leva med räntor på 4–6 procent betydligt längre än vad många trodde för ett år sedan. Det gör obligationer och räntefonder mer attraktiva. Med en riskfri ränta på över 4 procent behöver investerare inte ta särskilt mycket risk för att uppnå en avkastning på 6–7 procent, vilket historiskt ligger nära aktiemarknadens genomsnittliga avkastning.
Japan är ett intressant exempel. Landet har haft mycket låga räntor sedan slutet av 1980-talet, vilket gjort japanska investerare till stora ägare av utländska obligationer, särskilt i USA och Europa. Nu har de långa japanska räntorna stigit till nästan 4 procent. Det kan innebära att kapital flyttas hem till Japan, något som i sin tur kan påverka räntenivåerna i både Europa och USA.
Inte nödvändigtvis dåligt för aktiemarknaden
Stigande räntor och högre energipriser är ofta en utmanande kombination för marknaderna. Historiskt har sådana perioder ofta präglats av fallande börser och lägre ersättning för att ta risk.
Samtidigt behöver högre räntor inte vara negativt för aktiemarknaden. Japan visar att det motsatta också kan vara möjligt. Sedan 2022 har de långa räntorna där fyrdubblats, från omkring 1 till 4 procent, samtidigt som aktiemarknaden stigit med mer än 150 procent.
Högre räntor signalerar ofta att obligationsmarknaden förväntar sig god tillväxt, något högre inflation och en låg risk för recession. Det behöver inte vara någon dålig miljö för aktiemarknaden.
