Första halvåret 2026 – kriser? Vilka kriser?

De allra flesta börser steg i juni, mycket tack vare fallande oljepriser. Under månaden ingick Iran och USA en form av avsiktsförklaring om att avsluta kriget och återöppna Hormuzsundet. Oljepriset föll med omkring 20 dollar under juni och ligger nu ungefär på samma nivå som före konflikten med Iran. Det bidrog till att stärka börsuppgången på de flesta marknader. Lägre oljepriser innebär mindre risk för recession, lägre inflation och möjligen även lägre räntor.

De sektorer som utvecklats starkast hittills under 2026 – energi och AI – var samtidigt de som föll mest under juni. Oslobörsen backade med omkring 5,5 procent, medan det tekniktunga Nasdaq-indexet i USA föll med drygt 3 procent. På de flesta andra börser steg indexen däremot med mellan 3 och 6 procent under månaden.

De stora amerikanska teknikbolagen, som lett börsuppgången de senaste åren, hade en svagare utveckling i juni. Det finns en viss oro kring den fortsatta tillväxten i AI-investeringar och om vinsterna för bland annat minnes- och halvledarbolag kan fortsätta växa i samma takt. Dessutom väntar flera stora börsintroduktioner, vilket gör att investerare nu börjar frigöra kapital för dessa investeringar.

I juni börsnoterades SpaceX till en värdering på omkring 2 000 miljarder dollar – ungefär lika mycket som hela den norska oljefonden. Många investerare börjar nu ifrågasätta både värderingarna och den framtida vinsttillväxten i flera av AI-bolagen.

Det första halvåret har i hög grad präglats av två teman – energi och AI.

Kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet ledde till att oljepriset fördubblades. Högre oljepriser bromsar den ekonomiska tillväxten samtidigt som inflationen stiger. När konflikten med Iran bröt ut i februari sökte sig investerarna framför allt till energi- och teknikaktier. De stora teknikbolagen anses vara relativt oberoende av både oljepriset och den allmänna konjunkturutvecklingen.

Medan de flesta börser föll under senvintern och våren fortsatte AI-relaterade aktier – särskilt inom halvledare och minneschip – sin kraftiga uppgång. Vinsterna i många av dessa bolag har mångdubblats. Efterfrågan på minneschip är för närvarande mycket hög samtidigt som produktionskapaciteten är begränsad. Det har lett till att priserna på minneschip stigit med omkring 400 procent bara i år. För bara tre år sedan sålde exempelvis Micron minneschip med förlust på grund av överkapacitet.

Efter oljeprisfallet i juni har vi sett ett tydligt skifte i marknadssentimentet. Teknik- och energiaktier har tappat mark, medan cykliska bolag inom industri, finans och konsumtion utvecklats starkare.

Under årets andra hälft tror vi att marknadens fokus i hög grad kommer att ligga på ett fåtal amerikanska teknikbolag, framför allt de största tillverkarna av halvledare och minneschip.

Det råder liten tvekan om att 2026 blir ett starkt år för dessa bolag, men under hösten kommer investerarna alltmer att börja blicka mot 2027. Den avgörande frågan blir om investeringarna i AI och datacenter fortsätter att öka även nästa år.

AI-bolagen väntas investera över 700 miljarder dollar under 2026. Dessa investeringar utgör intäkter för en rad andra företag och motsvarar närmare 5 procent av USA:s BNP. Både börserna och ekonomin är därför sårbara om investeringstakten skulle mattas av.

För den globala ekonomin kommer utvecklingen i Mellanöstern och oljepriset sannolikt att vara den viktigaste faktorn framöver. Just nu ser det ut som att Hormuzsundet kommer att hållas öppet och oljepriset har fallit under 75 dollar per fat, vilket minskat oron för recession och hög inflation. Samtidigt är det långt ifrån säkert att freden blir varaktig. Om oljepriset åter stiger över 100 dollar per fat ökar risken för recession, vilket sannolikt skulle påverka de flesta aktiemarknader negativt.

Ett tredje viktigt tema under de kommande månaderna blir den stora vågen av börsintroduktioner, framför allt i USA. Nya bolag väntas noteras till ett sammanlagt värde på omkring 5 000–6 000 miljarder dollar. I samband med noteringarna ska dessutom betydande mängder nytt kapital tas in, vilket innebär att likviditet flyttas från den befintliga aktiemarknaden.

Lägger man därtill att USA går mot ett mellanårsval råder det liten tvekan om att även årets andra hälft kommer att bjuda på händelserika månader på världens börser.