Kina och kontrollen – när ekonomi blir ett maktverktyg

Det är en analys som tar avstamp i hans bok The Vampire State, där han beskriver ett system som inte bara deltar i den globala ekonomin, utan aktivt formar den utifrån egna intressen. Det handlar inte enbart om marknadskrafter eller konjunkturcykler, utan om kontroll, strategi och långsiktiga maktambitioner.

Ett av de mest centrala teman i Williams resonemang är hur Kinas ekonomiska modell präglas av en selektiv öppenhet. Under perioder har landet framstått som alltmer integrerat i världsekonomin – med omfattande handel, kapitalflöden och internationella investeringar. Men denna öppenhet är inte konstant. Den är villkorad.

Bakom humanoida robotar, AI-satsningar och avancerad grön teknologi finns en ekonomi som enligt Williams är betydligt svagare än den officiella statistiken antyder. Fastighetssektorn fortsätter att tynga tillväxten, ungdomsarbetslösheten är hög och staten pumpar in enorma subventioner i allt från elbilar och batterier till solpaneler och vindkraft för att hålla ekonomin i gång. Resultatet är massiv överkapacitet och ett växande behov av att exportera överskottet till omvärlden.

Men samtidigt som Kina utvecklas teknologiskt står landet inför ett grundläggande dilemma: Xi Jinping behöver entreprenörerna, kapitalet och innovationerna – men kommunistpartiet vill också kontrollera allt. Kina öppnar dörren mot omvärlden när partiet behöver den, när tillgång till teknologi, till specifika företag eller kapital behövs. När behovet minskar, eller när rädslan för oönskat inflytande ökar, stängs dörren igen.

Jack Ma blev symbolen för detta. Från hyllad entreprenör till i praktiken försvunnen från offentligheten efter att ha kritiserat systemet. Kommunistpartiet fungerar som en nyckfull dörrvakt som kontrollerar öppnandet och stängandet helt i enlighet med sin egen intressebedömning.

Det är här Williams menar att många i väst fortfarande underskattar skillnaden mellan Kina och traditionella marknadsekonomier. Staten är inte en extern reglerare av ekonomin – staten är ekonomin. Och den ekonomiska modellen är i grunden politisk.

Williams beskriver att en av de stora utmaningarna i arbetet med sin bok The Vampire State var att hantera Kinas ekonomiska statistik – siffror som en gång beskrevs för honom som ett av den samtida kinesiska litteraturens främsta skönlitterära verk.

När han var stationerad i Kina var det fascinerande att tala med finansanalytiker i Shanghai, som utvecklade olika metoder och indirekta mått för att försöka förstå vad som egentligen pågick i ekonomin. En av dem skickade till och med personer till hamnen för att räkna fartyg och containrar som kom och gick.

Inte ens kinesiska ledare har alltid litat på statistiken. Det finns inbyggda incitament till manipulation. Lokala myndigheter vill uppnå tillväxtmålen och anpassar rapporteringen därefter. Williams har därför varit mycket skeptisk till påståenden om att ekonomin växer med 5 procent. Det har blivit allt svårare att ta den officiella statistiken för given.

Williams beskrev också hur Kina och Ryssland i allt högre grad närmar sig varandra – inte bara geopolitisk utan även cyberstrategiskt. Där Ryssland länge varit sabotören och destabiliseraren har Kina byggt sin styrka genom industriellt och ekonomiskt cyberespionage i enorm skala. Nu smälter modellerna samman. Informationsoperationer, påverkan, sabotage mot kritisk infrastruktur och digital infiltration blir allt viktigare verktyg i en konflikt som redan pågår under ytan.

Williams pekade bland annat på hur Kina allt mer använder västerländska influencers och sociala medier för att forma bilden av landet utomlands. Samtidigt har det blivit betydligt svårare för journalister och oberoende granskare att arbeta i Kina. Det är, enligt honom, ett uttryck för en moderniserad och betydligt mer sofistikerad påverkanstrategi än tidigare.

För väst handlar frågan därför inte längre bara om handel med Kina. Det handlar om kontroll över teknologi, data, energisystem och kritisk infrastruktur. En aspekt av förnybar energi som inte alltid diskuteras – men som fortfarande är ett verkligt dilemma – är säkerhetsdimensionen.

Storbritannien har ett klassiskt dilemma i att regeringen är fast besluten att nå nettonollutsläpp. Det snabbaste sättet vore att öppna dörren på vid gavel för kinesisk förnybar teknik, särskilt elbilar. Men till vilket pris? Att i praktiken ge Kinas kommunistparti ett potentiellt inflytande över ett avkarboniserat elnät.

För vissa låter det här alarmistiskt, men utrustningen i fråga, ta elbilar till exempel, är i grunden datorer på hjul. De är fulla av datorer och sensorer. Britterna oroade sig för Huawei, men det är närmast barnlek jämfört med vilken potential elbilar kan ha när det gäller övervakning, sabotage och spionage. Kina vet om detta.

För två–tre år sedan förbjöd Kina Tesla-bilar att komma i närheten av militära eller statliga anläggningar. På senare tid har även den brittiska regeringen vidtagit liknande åtgärder och begränsat kinesiska elbilar, och bilar med kinesiska komponenter, från försvarsdepartementets områden.

När man pratar om risker borde man kanske titta lite längre fram i tiden och på den verkliga faran – den här typen av teknik kan användas som ett vapen. Vi behöver försöka föreställa oss vilken position vi kan befinna oss i om 10–15 år, i stället för att bara utgå från nuläget.

Samtidigt finns det sprickor även mellan Moskva och Peking. När Kina talar om ”förödmjukelsens århundrade” glöms det ofta bort att Ryssland var en av de största territoriella vinnarna på Qingdynastins kollaps. Omkring 1,5 miljoner kvadratkilometer, inklusive Vladivostok och stora delar av dagens ryska Fjärran östern, tillhörde en gång Kina.

Xi Jinpings ”China Dream” och Putins ”Russkij Mir” framstår i dag som strategiska partnerskap riktade mot väst, men under ytan finns konkurrerande nationalistiska visioner och historiska anspråk som inte har försvunnit. Det gör relationen betydligt mindre självklar än den ibland framställs som. Två imperiala projekt kan samarbeta – men också kollidera.

Risker och möjligheter med Kina måste analyseras i ett bredare sammanhang, där faktorer som statlig kontroll, geopolitisk utveckling och teknologisk konkurrens spelar en avgörande roll.

Det betyder inte att Kina saknar investeringspotential. Landet har en stor ekonomi, betydande innovationskraft och en central roll i globala värdekedjor. Men det innebär att analysen måste vara mer nyanserad – och att vissa antaganden från de senaste decennierna behöver omprövas.

Williams avslutade med ett budskap som sannolikt många investerare fortfarande underskattar: geopolitiken är inte längre ett lager ovanpå ekonomin. Den är ekonomin. Och i ett system där staten vill kontrollera kapital, teknologi, data och informationsflöden samtidigt som tillväxten bromsar in, blir frågan inte bara hur Kina utvecklas – utan vad den utvecklingen innebär för resten av världen.

Ian Williams är författare och prisbelönt journalist med lång erfarenhet av internationell rapportering. Han talade för en engagerad publik under Odin Investment Conference under hösten 2025, och artikeln ovan är skriven efter att ha lyssnat på hans föredrag. Han arbetade som utrikeskorrespondent för Channel 4 News i Moskva (1992–1995) och Asien (1995–2006), och därefter för NBC News (2006–2015) med bas i Bangkok och Peking. Ian har rapporterat från Kina och konfliktområden som Balkan, Mellanöstern och Ukraina. Han tilldelades både Emmy- och BAFTA-priser för sitt avslöjande av de serbiska interneringslägren under Bosnienkriget. På senare år har han studerat cybersäkerhet och cyberfrågor vid Royal Holloway och King’s College i London. Hans senaste bok är Vampire State: The Rise and Fall of the Chinese Economy (2024).

Vampire State - den skrämmande berättelsen om Kinas vampyrekonomi. Statskapitalism. Socialism med kinesiska särdrag. Socialistisk marknadsekonomi. Den kinesiska ekonomin har beskrivits på många olika sätt. Men inget av begreppen tycks fullt ut fånga den rovgiriga och stundtals surrealistiska naturen hos världens folkrikaste ekonomi – eller den ofta brutala och förvirrande verklighet som möter den som gör affärer med Mittens rike.

Regler och avtal betyder lite. Marknader manipuleras, statistik förfalskas och utländska företagshemligheter och teknologier stjäls systematiskt. Företag och entreprenörer – både i Kina och utomlands – utsätts för påtryckningar och skrämsel, ofta med offrens eget medgivande eller deltagande. Partiet finns närvarande i varje styrelserum och varje laboratorium, och företag tillåts blomstra eller gå under helt på dess villkor. Allt detta är en del av Xi Jinpings ambition att göra Kina till världens ledande ekonomiska, teknologiska och militära stormakt.