Därför älskar vi ränta på ränta-effekten

Ränta på ränta-effekten, eller exponentiell ökning, är vad som händer när du får ränta på redan intjänad ränta - du får så att säga avkastning på din avkastning. Albert Einstein lär ha kallat det världens åttonde underverk.

Dina pengar behöver visserligen vara investerade ett tag för att du ska kunna utnyttja ränta på ränta-effekten fullt ut – men om du gör det kan det bli mycket pengar.

För att kunna använda ränta på ränta-effekten till din fördel och få dina pengar att växa handlar det om tre saker:

• Hur länge dina pengar är investerade
• Vilken avkastning du uppnår över tid
• Hur mycket du investerar

När du sätter in pengar på ett bankkonto får du ränta på ditt insatta kapital. Låt oss säga att du har 100 000 kronor på kontot med 2 procents årlig ränta under ett år. Vid årsskiftet kommer du då att ha 102 000 kronor. Beloppet har ökat med 2 000 kronor, innan hänsyn till skatt och inflation, och det utan att du har behövt göra något. De extra 2 000 kronorna du fick är räntan du har tjänat på att ha pengarna stående.

Om du låter pengarna stå kvar ytterligare ett år, kommer du att få ränta på både det ursprungliga beloppet och den redan intjänade räntan. Det är då du börjar se effekten av ränta-på-ränta. Till en början är effekten inte så stor, men med tiden ökar pengarna snabbare och snabbare. På lång sikt kan du bygga upp en förmögenhet med ränta på ränta-effekten.

Låt oss säga att du har 100 000 kronor på ett konto med 2 procents årlig ränta under fem år. Dina pengar kommer då att växa så här, utan att vi tar hänsyn till skatt och inflation:

• År 1: 100 000 x 1,02 = 102 000
• År 2: 102 000 x 1,02 = 104 040
• År 3: 104 040 x 1,02 = 106 120
• År 4: 106 120,8 x 1,02 = 108 24
• År 5: 108 243,2 x 1,02 = 110 408

Slutbeloppet blir 110 408 kronor (och inte 110 000 kronor). Det beror på att man även får ränta på redan intjänad ränta, och det är där de extra 408 kronorna kommer från. Effekten blir starkare ju högre avkastning man får och ju längre man låter pengarna stå.

Hur länge du är investerad har stor betydelse

Över längre tidsperioder kan det bli stora belopp.

Möt tvillingarna Trine och Preben. Trine började arbeta redan som 15-åring och lyckades tidigt investera 2 500 kronor i månaden i aktiefonder. Efter 15 år slutade hon att spara och använde sin lön på resor och nöjen. Men sin fondinvestering lät hon stå orörd de kommande 30 åren.

Preben var aldrig särskilt intresserad av att investera. Istället spenderade han sina pengar på fester. Efter ett möte på banken vid 45 års ålder insåg han att en semesterlägenhet i Frankrike var utesluten om han inte började spara. Han tog då tag i saken och började panikspara 10 000 kronor i månaden i aktiefonder fram till han fyllde 60 år.

Trine slutade spara vid 30 års ålder, men slutade ändå med nästan 3,9 miljoner kronor efter att ha sparat 450 000 kronor. Preben däremot slutade med runt 2,8 miljoner kronor. Det är cirka 1 miljon mindre, trots att han sparade 1,8 miljoner kronor, vilket är fyra gånger mer. Börja investera så tidigt som möjligt så att dina pengar får tid att växa.

Pröva vår sparkalkulator för att se hur mycket dina pengar kan växa

Ovan ser du hur 2 500 kronor investerade i aktiefonder varje månad i 15 år, och sedan orörda i 30 år, växte med en årlig genomsnittlig avkastning på 5,75 procent, jämfört med 10 000 kronor i månaden under 15 år.

Ju längre du låter pengarna stå, ju högre avkastning du lyckas uppnå och ju större belopp du investerar, desto mer pengar kan det bli. Fonder är ett enkelt sätt att spara och kräver inte så mycket arbete för att uppnå god långsiktig avkastning. Investera på lång sikt, sätt av lite i månaden eller en engångsinsättning, och låt sedan investeringen arbeta åt dig.

Tiden är en investerares bästa vän. På lång sikt är marknaden förnuftig, men på kort sikt är det mycket psykologi. Av den anledningen är det svårt att veta när det är bäst läge att investera - därför är det bra med ett månadssparande på regelbunden basis. Och kom ihåg att varje extra krona du investerar ökar ränta på ränta-effekten.