USA:s statsskuld nedgraderad – vad betyder det för världens största ekonomi och marknaden som helhet?
När ett land får sin kreditvärdighet nedgraderad – särskilt ett land som USA – är det mer än bara ett byråkratiskt beslut från ett kreditvärderingsinstitut. Det kan få omfattande konsekvenser för hela det globala finansiella systemet. Hur kommer det att påverka marknaden?
USA:s statsskuld nedgraderad – vad betyder det?
I mitten av maj valde Moody’s att nedgradera USA:s statsskuld från den högsta kreditvärdigheten, AAA, till Aa1. Därmed följer de efter både S&P (2011) och Fitch (2023), vilket innebär att samtliga av de tre stora kreditvärderingsinstituten nu betraktar amerikanska statsobligationer som något mindre säkra än tidigare. Bakgrunden är växande budgetunderskott, stigande räntekostnader och politisk osäkerhet kring skatte- och skuldpolitik.
– Själva nedgraderingen är inte dramatisk, men den förstärker bilden av långsiktiga obalanser i den amerikanska ekonomin, säger Anders Hoberg, senior portföljförvaltare på Odin.
– Det väcker frågan hur länge USA kan fortsätta med dagens nivåer på skuld och budgetunderskott utan att det påverkar tillväxtutsikterna eller marknadens förtroende.
USA:s statsskuld har nu passerat 36 biljoner dollar, och enbart räntekostnaderna översteg 2024 års försvarsbudget – för första gången i historien. Moody’s varnar bland annat för att en förlängning av Trumps skattesänkningar skulle addera ytterligare fyra biljoner dollar till statsskulden under det kommande decenniet.
Marknaden reagerar med högre riskpremier
Enligt Hoberg har marknadens reaktion hittills varit relativt lugn.
– Det här var väntat. Men vi ser ändå att investerare nu kräver högre riskpremier, särskilt på obligationer med lång löptid. Räntan på 30-åriga amerikanska statsobligationer har stigit från 4,7 till över 5 procent efter nedgraderingen, säger han.
Han betonar att marknaden under en längre tid har förhållit sig till en försvagad fundamental utveckling i amerikansk ekonomi – och att nedgraderingen därför till stor del redan var inprisad.
– Men det förstärker bilden av en långsiktig utmaning: Hur skapar man budgetbalans utan att kväva tillväxten?
Förtroendet naggas i kanten – investerare söker alternativ
Trots att USA fortfarande har världens största och mest likvida statsobligationsmarknad, urholkas förtroendet för den amerikanska ekonomiska politiken något.
– Vi ser ett växande intresse för diversifiering, säger Hoberg.
– Allt fler investerare söker sig till marknader med starka statsfinanser, som Tyskland. Vi ser också ökad efterfrågan på guld och kortfristiga räntepapper. Kina har till exempel varit tydliga med att man minskar sin exponering mot lång amerikansk statsskuld.
Hur påverkar det Odins fonder?
Även om Odins fonder inte har direkt exponering mot amerikanska statsobligationer, påverkar utvecklingen i den amerikanska räntemarknaden ändå våra investeringar.
– Många företag, även här i Europa och Norden, finansierar sig i USD-marknaden. Rörelser i amerikanska långräntor påverkar därmed också referensräntor på hemmaplan, förklarar Hoberg.
Han tillägger att alla Odins utländska ränteplaceringar är valutasäkrade tillbaka till norska kronor.
– Det innebär att en försvagad dollar inte påverkar avkastningen direkt. Valutasäkringen hjälper oss att isolera portföljen från valutavolatilitet, så att vi i större utsträckning kan fokusera på kreditrisk och räntenivå.
Slutsats: Ett symtom på djupare ekonomiska obalanser
Nedgraderingen från Moody’s är i sig inte dramatisk, men den understryker de långsiktiga utmaningarna i amerikansk ekonomi – och att investerare inte längre tar amerikansk statsskuld för självklar.
– Som förvaltare följer vi utvecklingen noga. Det handlar om att balansera mellan avkastningsmöjligheter och rimlig risk, avslutar Hoberg.