Trump II och kinesisk AI-chock

Börsutvecklingen i januari

Valet i USA och teknologikriget mellan USA och Kina präglade börserna i januari. Det tog inte många timmar in i Trumps andra presidentperiod innan han skrev under en rad lagändringar. Han har också hållit flera tal som gett en viss inblick i hans prioriteringar för de kommande månaderna. Trump var snabb med att hota Kanada och Mexiko med 25 procents tull på all import därifrån. Han har även upprepat sina ambitioner om att USA ska ta kontroll över Panamakanalen och Grönland. Dessutom har de första flygningarna med deporterade illegala invandrare lämnat landet, denna gång colombianska medborgare.

Marknaden har generellt sett varit positiv till Trump under hans första veckor, framför allt eftersom han har tonat ner retoriken kring tullar mot Kina och Europa. En global handelskrig är troligen marknadens största "Trump-skräck".

Den 20 januari kan komma att bli en milstolpe i finansmarknadernas syn på AI-aktier. Då lanserades den kinesiska AI-tjänsten DeepSeek, vilket skickade chockvågor genom finansmarknaderna. Tjänsten sägs ha utvecklats till en bråkdel av kostnaden för OpenAIs motsvarande lösningar och förbrukar betydligt mindre datakraft. Detta uppnåddes utan att använda de senaste amerikanskt utvecklade halvledarna, som omfattas av amerikanska exportrestriktioner.

Om AI-tjänster kan skapas med färre och mindre avancerade halvledare till en lägre kostnad än tidigare beräknat, kan detta få stora konsekvenser både för marginalerna och tillväxtpotentialen hos halvledarproducenterna. Den största aktören, Nvidia, föll kraftigt i spåren av DeepSeeks lansering. Tidigare har man antagit att Nvidia i princip har monopol på avancerade AI-chip och att dessa varit helt nödvändiga för att utveckla AI-applikationer. Om det visar sig att AI-tjänster kan byggas utan Nvidias chip, undermineras stora delar av bolagets värdering. Kombinationen av lägre förväntad tillväxt, potentiellt pressade marginaler och en redan mycket hög värdering gjorde att Nvidia drabbades av ett historiskt börsfall. Den 27 januari tappade bolaget 560 miljarder dollar i börsvärde – det största enskilda värdefallet någonsin för en aktie.

Trump II – vad har vi lärt oss hittills?

Donald Trump har nu varit president i snart två veckor och har knappast varit sysslolös. Redan under sin första dag undertecknade han flera tiotals lagändringar.

Trump är oförutsägbar, men de första veckorna har ändå gett en viss inblick i vad han kommer att prioritera de närmaste månaderna. Han har ofta talat om, och hotat med, att införa tullar, inledningsvis 25 procent på import från Kanada och Mexiko. Utöver detta har han varit förvånansvärt försiktig med att konkretisera ytterligare tullar. I en intervju med Fox News sade han till och med att han helst inte vill införa tullar mot Kina. Det verkar allt mer som att tullarna i första hand används som ett förhandlingskort för att driva igenom "deals" med Kina och Europa. Det är långt ifrån säkert att de faktiskt kommer att införas. Marknaden har tagit emot detta med lättnad, eftersom ett handelskrig hade kunnat vara mycket skadligt för den ekonomiska tillväxten och återigen driva upp inflationen.

Invandring och deportationer av papperslösa invandrare har också varit ett prioriterat område för Trump hittills. De första illegala invandrarna har redan deporterats från USA, efter en "deal" med Colombias myndigheter. Det är möjligt att deportationer även kommer att användas som ett förhandlingskort, särskilt gentemot Mexiko. Att deportera så många som 11 miljoner människor, motsvarande fem procent av den amerikanska arbetskraften, vore dock både orealistiskt och ekonomiskt skadligt. En sådan åtgärd skulle sannolikt leda till snabbare löneökningar och därmed driva upp inflationen.

Ett annat sätt att förstå USA:s ekonomiska politik är att se vad den nyutnämnde finansministern, Scott Bessent, tidigare har sagt om landets mål. Han har betonat de så kallade "tre treorna":

1. BNP-tillväxt på 3 procent – USA ligger redan på den nivån idag, men detta understryker vikten av en stark ekonomisk tillväxt. Politiska beslut som gynnar tillväxt väntas, men tullar och massdeportationer skulle snarare ha motsatt effekt.
2. Budgetunderskott på 3 procent av BNP – Idag ligger underskottet på nästan 7 procent, vilket gör detta mål mycket svårt att uppnå. Det enda sättet att lyckas vore genom massiva nedskärningar i offentliga utgifter, särskilt inom sjukvård och sociala förmåner.
3. Ökad olje- och gasproduktion med 3 miljoner fat per dag – Trump är fast besluten att pressa ner inflationen, och bränslepriserna är en viktig fråga för amerikanska väljare. Han vill sänka oljepriset och öka USA:s oljeexport. Men att skala upp produktionen i den omfattningen kräver mer än slagord som "Drill, Baby, Drill". Vi ser dock inte bort från att en ökad oljeproduktion, i kombination med minskad efterfrågan, kan få oljepriset att falla.

Vad betyder detta för marknaden?

Trumps politik kommer att påverka börserna och många företags intjäning, men vi bör inte överdriva betydelsen. Med en oförutsägbar president i Vita huset går vi en spännande tid till mötes, men de bolag vi investerar i påverkas i mycket begränsad utsträckning av detta. Vi fortsätter att investera i företag med starka marknadspositioner och flexibla affärsmodeller – oberoende av vem som för tillfället leder USA.