Oktober – krig, fred och kvartalssiffror

Oktober blev en ovanligt stark månad på börserna. Fortsatt optimism kring AI och nytt hopp om ett handelsavtal mellan USA och Kina var de viktigaste drivkrafterna bakom uppgången. I USA fortsätter IT-aktier att stiga, och i Asien steg den japanska börsen kraftigt. Nikkei-index i Japan ökade med över femton procent i oktober, mycket tack vare valet av Sanae Takachi som ny premiärminister. Även börserna i Europa utvecklades starkt under månaden. Helsingforsbörsen steg med över tio procent tack vare mycket goda resultat från flera stora finska bolag.

Undantaget var Oslo-börsen, som föll med två procent i oktober. Detta berodde framför allt på svag utveckling för några av de största bolagen, såsom Tomra, Kongsberg Gruppen och Telenor. Även oljepriset har sjunkit under månaden, vilket ytterligare tyngde utvecklingen på Oslo-börsen.

Oktober präglades också av rapporteringen för det tredje kvartalet, där resultaten hittills har överraskat positivt. Särskilt i USA, där hela sjuttio procent av bolagen har levererat bättre siffror än förväntat. Marknaden har varit orolig för om nya tullsatser skulle börja ge utslag i högre kostnader, men hittills finns få tecken på det. Stark vinsttillväxt visar också på en fortsatt robust ekonomi.

Stämningen på marknaden är dessutom mycket god. I ett sådant klimat tenderar nyheter att tolkas mer positivt, vilket ofta ger en glaset är halvfullt-reaktion. Stark vinstutveckling är en viktig förklaring till börsuppgången de senaste åren. För bara några år sedan var det långt ifrån självklart att bolagen skulle klara sig så bra med kraftigt stigande räntor och inflation. Människors och starka företags förmåga att anpassa sig underskattas ofta.

Trots högre kostnader och räntor tjänar bolagen nu mer än någonsin, vilket naturligtvis stärker marknadsoptimismen. I år har dessutom både inflation och räntor fallit. Sammantaget är detta ett gynnsamt klimat för fortsatt vinsttillväxt.

Ett annat viktigt tema under oktober har varit tullar och handelssamtal mellan USA och Kina. Efter att Trump hotat med hundra procent tull på kinesiska varor och Kina svarat med restriktioner på export av sällsynta jordartsmetaller, har tonen mellan länderna blivit mildare. I slutet av månaden möttes även de två ledarna i Korea. Resultatet var begränsat, men USA gick med på att sänka vissa tullsatser på kinesiska varor från femtiosju till fyrtiosju procent. Kina å sin sida sköt upp eventuella exportrestriktioner på metaller och jordartsmetaller i ett år.

Den betydligt mjukare retoriken från Trump tyder på att USA vill undvika ett fullskaligt handelskrig med Kina, något som skulle vara mycket skadligt för både ekonomin och finansmarknaderna. USA och Kina håller på att bli två likvärdiga stormakter, och Kina är det enda landet som på allvar har svarat på amerikanska tullar i år. Länderna befinner sig i en slags kall ekonomisk krigssituation där ekonomi, teknologi och råvaror är de centrala arenorna.

Kina har flera starka kort i denna konflikt, bland annat kontroll över mer än nittio procent av världens sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för produktion av allt från elbilar och försvarsutrustning till halvledare. När Kina hotar att stoppa exporten av dessa råvaror och magneter tvingar det USA till förhandlingsbordet. Trump börjar inse att USA är minst lika beroende av Kina som Kina är av USA. Därmed har sannolikheten för ett fullskaligt handelskrig minskat, vilket marknaden applåderade i oktober.

Det råder ingen tvekan om att Trump gärna vill vinna Nobels fredspris. Hans kandidatur stärktes av vapenvilan i Gaza, som USA spelade en central roll i att få till stånd. Även om vapenvilan vid tider verkar skör är det ett stort steg mot en möjlig lösning på konflikten.

Trump har också ambition att få slut på kriget i Ukraina. Det är dock en betydligt större utmaning, där avståndet mellan parterna fortfarande är stort. Om konflikterna i både Ukraina och Gaza skulle avslutas hade det stor betydelse för marknaden. Olje- och gaspriser skulle troligen falla kraftigt, vilket vore positivt för världsekonomin.

Krig tenderar även att driva upp inflation, eftersom störningar i logistikkedjor minskar utbudet och efterfrågan på bland annat försvarsmateriel ökar. Mindre utbud och högre efterfrågan leder oundvikligen till högre inflation. En bestående fred skulle dessutom minska den geopolitiska osäkerhet som präglat de senaste åren.

Det finns överlag mycket att glädjas åt på aktiemarknaden just nu. Stark ekonomi, fallande räntor, god vinstutveckling och viss avspänning i geopolitiken har gjort denna börshöst betydligt bättre än många hade förväntat sig.