”Look to Norway”

November var en månad som innehöll det mesta på börserna. Marknadspsykologin har pendlat mellan stor optimism och nervositet. Förstärkt tro på ytterligare räntesänkningar har bidragit till optimismen, medan oro för värderingen och den framtida intjäningen i AI-bolag gjorde marknaden mer nervös mot slutet av månaden.

Ett bolag som Nvidia levererade goda siffror, men kursen föll ändå efter rapporten. Det kan tyda på att förväntningarna är mycket höga och att marknaden börjar bli lite höjdrädd vad gäller AI-bolag generellt. November avslutades med börsfall på den IT-tunga Nasdaq-indexet, medan de flesta europeiska börser steg. I Asien var utvecklingen svagare på många av börserna. Nikkei-indexet i Japan föll med omkring 6 procent efter flera månader av kraftig uppgång.

Under senare delen av månaden kom också signaler om framsteg mot ett möjligt fredsavtal i Ukraina. Vi tror att vägen dit fortfarande är lång, men marknaden gjorde en annan bedömning. Oljepriset föll markant eftersom ett fredsavtal kan innebära mer rysk olja på marknaden. De stora oljebolagen sjönk med 5–10 procent under månaden, vilket gjorde Oslo Börs till en av Europas svagaste börser i november.

Under den senaste månaden har vi sett att marknadens tro på den framtida intjäningen i AI-bolag har blivit mer vacklande. Detta har lett till stora kursfall i flera AI-relaterade bolag. Palantir tappade exempelvis en fjärdedel av sitt börsvärde på bara några veckor i november. Nvidia föll också med 15 procent under samma period.

Nervositeten handlar både om värderingen av dessa bolag och om värdet av de enorma investeringarna i AI-infrastruktur. Det är mycket osäkert om dessa investeringar kommer att bli lönsamma. Efter en kraftig kursuppgång och eufori kring AI är det ett sundhetstecken att marknaden nu kanske börjar bli mer skeptisk.

Ett av de mest omtalade teman i finansmarknaderna för närvarande är en möjlig bubbla i AI-aktier. Allt fler jämför det som nu sker med IT-bubblan i början av 2000-talet. Vi menar att det finns både likheter och skillnader mellan dessa två teknologiska revolutioner.

En finansiell bubbla följer ofta samma mönster:
✔ enorm investeringsvilja där avkastningen är osäker, men där bolagen ”belönas” med stigande aktiekurser
✔ överoptimism
✔ ökande skuldfinansiering
✔ och till slut — bubblan spricker

Till viss del har AI-investeringar följt mönstret från slutet av 90-talet. AI-investeringar motsvarar nu cirka 1 procent av BNP. Under dotcom-perioden var motsvarande nivå upp mot 7 procent. Men då investerade man i infrastruktur vi fortfarande har glädje av i dag, exempelvis fiberkablar. I dag går investeringarna huvudsakligen till databrickor som kanske är föråldrade inom bara några år.

En annan skillnad är att de tidiga internetbolagen inte tjänade pengar – det gör AI-bolag i dag. Internetbolagen värderades högt tack vare enorma framtidsutsikter och nära noll marginalkostnader, vilket gjorde att ett fåtal aktörer (Facebook, Amazon, Google) kunde uppnå monopol-liknande positioner. Affärsmodellerna var extremt skalbara och dessa bolag blev mycket lönsamma. AI kräver däremot kontinuerliga investeringar och är inte lika skalbart.

Det finns en mycket hög koncentration av teknik- och AI-bolag både i USA och i det globala indexet. Det gör dessa marknader mer riskfyllda än normalt. Delar man oron för värdering och framtida intjäning i dessa bolag kan Oslo Börs vara ett mycket bra alternativ.

Oslobörsen har en helt annan sammansättning än USA- och världsindex. Det finns få AI-relaterade bolag här. I stället finns det flera världsledande kvalitetsbolag inom energi, fisk och råvarubaserade verksamheter. Dessutom är finans och traditionell industri viktiga sektorer.

Oslobörsen är också värderad på ett helt annat sätt. Medan delar av USA-marknaden nu värderas på de högsta nivåerna på flera decennier, ligger värderingen på Oslo Börs ungefär på sitt 20-åriga snitt. Den norska ekonomin är dessutom stark, och många norska bolag kommer att gynnas av den kommande investeringscykeln inom energi, infrastruktur och försvar.

83 år efter Franklin D. Roosevelts berömda ”Look to Norway”-tal kan det mycket väl vara dags för finansmarknaderna att återigen se mot Norge och Oslo Börs.