Kinas ”atomknapp” i tullkriget: därför kan det bli dyrt för USA att inte nå en överenskommelse
Vapenvilan mellan USA och Kina i tullkonflikten är en andningspaus – men långt ifrån en lösning. Båda parter har mycket att förlora, men kanske allra mest USA? Om Kina trycker på sin finansiella "atomknapp" kan det få allvarliga konsekvenser för den amerikanska ekonomin.
Efter ett långdraget och tidvis bittert tullkrig mellan världens två största ekonomier slöts den 12 maj en 90 dagar lång vapenvila mellan USA och Kina. Syftet är att vinna tid för förhandlingar. Men i bakgrunden lurar en kraft som sällan får den uppmärksamhet den förtjänar: Kinas roll som en av världens största långivare till USA.
– USA är ett underskottsland. De lånar pengar för att hålla hjulen rullande, och då måste de låna från överskottsländer – ett av dem är Kina, förklarar Shakeb Syed, senior förvaltare och allokeringschef på Odin.
Ett osynligt maktvapen
I flera decennier har Kina placerat en betydande del av sitt överskott i amerikanska statsobligationer. Även om Kinas innehav av dessa obligationer har minskat något de senaste åren, är landet fortfarande en av de största innehavarna av amerikansk statsskuld. För Kina har detta varit en trygg plats att parkera sitt kapital, och för USA har det varit avgörande för att kunna finansiera sina underskott. Men detta ekonomiska samspel kan också bli ett geopolitiskt maktmedel.
– Kina sitter på ett vapen som USA inte har något motsvarande motdrag till: möjligheten att sälja stora mängder amerikanska statsobligationer. Det skulle kunna undergräva förtroendet för amerikanska statspapper som en säker placering, vilket i sin tur kan få andra investerare att också börja sälja. Det skulle skicka de amerikanska räntorna rakt upp och göra det betydligt dyrare för USA att hantera sin skuld. Det är därför jag kallar det en "atomknapp", säger Shakeb Syed.
Vad händer om Kina trycker på knappen?
Om Kina skulle välja att sälja stora mängder amerikanska statsobligationer skulle utbudet öka kraftigt. När obligationspriserna faller, stiger räntorna – och med USA:s enorma skuldsättning skulle det få stora konsekvenser.
– Det kan jämföras med en privatperson med mycket lån: När räntan stiger kanske du fortfarande klarar av att betala räntan, men du får inte mycket utrymme över till annat. Samma sak gäller USA. Det blir svårare att stimulera ekonomin, säger Syed.
Han påpekar också att en sådan utveckling skulle få spridningseffekter i hela det finansiella systemet:
– Om amerikanska statsobligationer börjar säljas av i stor skala kan förtroendet för dem urholkas. Då kan andra aktörer på marknaden börja tveka, vilket kan förstärka ränteuppgången och skapa en negativ spiral. Samtidigt skulle dollarn sannolikt försvagas, vilket ökar importpriserna och kan driva upp inflationen.
Kina har också mycket att förlora
Så varför använder inte Kina detta vapen? Svaret är enkelt: det skulle bli kostsamt även för dem.
För det första måste pengarna då placeras någon annanstans – och det finns få säkra och likvida alternativ som kan mäta sig med den amerikanska statsobligationsmarknaden. För det andra innebär en försvagad dollar en starkare kinesisk valuta, vilket försämrar konkurrenskraften för Kinas export – en hörnsten i landets ekonomi. Om ränteuppgången dessutom leder till oro på finansmarknaderna kan även kinesiska aktier och ekonomin i stort påverkas negativt. Det gör ”atomknappen” till ett kraftfullt men riskfyllt vapen.
– Det är inte en atombomb utan kostnad, säger Syed.
Därför är ett avtal sannolikt
Både USA och Kina har starka incitament att hitta en lösning. För Kina handlar det om att skydda sin ekonomi och valutans konkurrenskraft. För USA gäller det att undvika att Kina drar i trådar som kan skicka räntorna i höjden för den enorma amerikanska statsskulden.
Syed tror därför att en lösning är möjlig.
– Jag tror att den värsta stormen är över. Vapenvilan är ett tecken på att parterna har insett hur mycket de har att förlora. Jag förväntar mig ingen ny upptrappning – men det förutsätter att förhandlingarna faktiskt leder någonstans, säger han.
Han påminner samtidigt om hur känslig marknaden är för signaler om räntor och tillväxt:
– 2018 såg vi en liknande vapenvila som inte höll. Men den här gången har USA fått känna konsekvenserna direkt. När de amerikanska räntorna steg med 50 punkter på en vecka i början av april backade Trump snabbt. Ökade räntekostnader och en växande skuld är precis det han vill undvika.