Vi kommer att genomföra tekniskt underhåll i Odin Online i dag kl. 16–17 och på onsdag kl. 12–17. Om tjänsten skulle sluta fungera, vänligen uppdatera din webbläsare. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Hur sårbar är världsekonomin för oron i Iran?

Ökad oro i Mellanöstern präglar marknadsöppningen måndagen den 2 mars. Hur sårbar är egentligen världsekonomin för en eskalering i Iran? Investeringsdirektör Alexander Miller ger sin syn på saken.

Marknadsreaktioner 2 mars 2026
Efter helgens gemensamma amerikanska och israeliska flyganfall mot mål i Iran präglas måndagens marknadsöppning av ökad osäkerhet. Oljepriset (Brent) tog fart och handlas under förmiddagen nära 80 dollar per fat, en uppgång på över 8 procent.

Rädslan för störningar i Hormuzsundet är den direkta orsaken till denna ”krigspremie”. Sundet är världens viktigaste pulsåder för energi – här passerar en femtedel av världens olja och naturgas (LNG). Särskilt Asien är sårbart, då över 80 procent av råoljan som transporteras genom sundet är destinerad till länder som Kina, Indien och Japan.

Samtidigt ser vi att säkra hamnar som guld och dollar stärks, och de breda indexen i Asien och Europa har öppnat ned mellan 1 och 2 procent.

Skillnaden mellan brus och fundamenta
Investeringsdirektör Alexander Miller betonar att även om situationen är allvarlig ur ett geopolitiskt perspektiv, är den inte nödvändigtvis lika dramatisk för världsekonomin på sikt. Han menar att det är avgörande att skilja mellan kortsiktigt marknadsbrus och de långsiktiga fundamentala drivkrafterna.

– Vi står nu inför en situation där utfallsrummet är ovanligt stort, säger Alexander. – Å ena sidan har vi ett ”worst case scenario" där Iran hamnar i ett långvarigt och destruktivt inbördeskrig. Det skulle i så fall kunna lamslå landets oljeproduktion och logistik under en längre tid, vilket skulle hålla energipriserna på en varaktigt hög nivå och försvåra kampen mot inflationen globalt.

Samtidigt påpekar han att strategin bakom angreppen verkar vara inriktad på att undvika ett bredare och långvarigt krig.
– Det finns lite som tyder på ett omfattande markkrig med amerikanska soldater. Strategin tycks vara inriktad på en intern förändring i Iran. Om övergången sker utan långvariga störningar kan vi se ett ”best case scenario" där situationen stabiliseras snabbare än marknaden i dag fruktar. Analyser tyder på att själva krigshandlingarna kan vara över inom en till tre veckor, och maximalt två månader, tillägger Miller.

Aktiemarknaden ser bortom röken
När det gäller aktiemarknaderna framhåller Miller att den omedelbara reaktionen ofta drivs av rädsla, medan de underliggande värdena sällan förändras över en natt till följd av geopolitisk oro.
– Aktiemarknaden präglas nu av en klassisk flykt till kvalitet och fysiska tillgångar, säger Alexander. – Vi ser att bolag med starka kassaflöden och kritisk infrastruktur står emot väl, medan tillväxtaktier blir mer sårbara när osäkerheten ökar. Det vi ser på Oslo Børs i dag är ett bevis på att den norska marknaden fungerar som en viktig motvikt i en global portfölj när energisäkerheten utmanas.

Han menar att investerare bör ha is i magen och se dagens marknadsrörelser som en påminnelse om vikten av att äga bolag med en solid marknadsposition.
– Historiskt har aktiemarknaden haft en tendens att skaka av sig geopolitiska chocker snabbare än många befarar. Vår uppgift är att identifiera de bolag som inte bara överlever en period av oro, utan som står stärkta när dammet har lagt sig, avslutar Miller.

Marknadsreaktionen i morse (2 mars 2026) Marknaderna vaknade till kraftig volatilitet i morse:

Säkra hamnar: Guldpriset har nått nya rekordnivåer och dollarn stärks.

Oljepriset: Brentoljan steg över 8 procent vid öppning och handlas nu nära 80 dollar per fat. Det är oron för störningar i Hormuzsundet, där 20 procent av världens olja passerar, som driver priset.

Börser: De europeiska marknaderna föll vid öppning, med FTSE 100 ned omkring 1 procent. I Asien föll Nikkei 225 som mest över 2 procent. Oslo Børs var upp cirka 2 procent.

Vinnare och förlorare: Försvarssektorn och energibolag stiger i motström, medan flygbolag och teknikaktier tyngs av högre bränslekostnader och minskad riskaptit.