Don’t mention the war

Januari fortsatte där 2025 slutade, med stigande börser och geopolitisk oro. Om 2025 kändes som minst två år, så har januari redan känts som ett helt år i sig. Det har varit en mycket händelserik start på det nya året, mycket tack vare president Trump. Månaden inleddes med något som liknade en USA-ledd statskupp i Venezuela, och Trump följde upp med hot mot Kuba, Colombia och Iran. Samtidigt trappades ordkriget kring Grönland upp.

Stämningen på marknaden förbättrades efter Trumps tal i Davos, där han avfärdade att det skulle vara aktuellt att använda militärmakt för att ta över Grönland. Månaden avslutades därför med delvis kraftiga uppgångar på de flesta börser. En försvagad dollar och en ökad skepsis mot att investera i USA gjorde dock att de amerikanska börserna bara knappt slutade på plus i januari. Uppgången var betydligt starkare på flera europeiska och asiatiska börser.

Flera av de stora IT-bolagen, som Microsoft, Apple och Broadcom, hade en svag månad. Microsoft presenterade något svagare siffror i slutet av månaden och aktien föll med över 10 procent samma dag.

De kommande veckorna kommer att präglas av bolagens kvartalsrapporter, som vi följer med stort intresse. Särskilt de tio största amerikanska bolagen, som i dag står för omkring 25 procent av de globala aktiemarknaderna. Om ett eller flera av dessa bolag skulle presentera svagare intjäning än väntat kan det få stor betydelse för börsutvecklingen framöver.

Ända sedan Trump valdes till president i USA har han dominerat nyhetsflödet. På kort sikt har marknaden också reagerat på hans uttalanden. Vi minns hur oroliga marknaderna blev förra vintern när Trump hotade med höga tullar. Trots detta har börserna fortsatt att stiga relativt obehindrat.

Vi menar att geopolitik och Trump har betydligt mindre betydelse för ekonomin och börserna än vad man lätt kan tro. Trump har skapat mycket brus och osäkerhet, men har i betydligt mindre utsträckning påverkat de fundamentala förutsättningarna.

Bolagen och ekonomin har anpassat sig till de förändrade politiska spelreglerna. Det som betyder allra mest är om bolagen fortsätter att tjäna pengar – och vilken avkastning de har på sitt kapital.

Geopolitik har visat sig ha liten betydelse för bolagens intjäning, och därmed också för börsutvecklingen. Börserna har stigit därför att ekonomin är stark och bolagen upplever tillväxt i vinsterna, inte trots Trump. Dessutom läggs alltför stor vikt vid vad Trump säger och önskar. Vi menar att det är ett svagt analytiskt ramverk att fokusera på preferenser.

Politik definieras av begränsningar, inte av preferenser – och detta gäller även Trumps politik. Det finns flera beslut som måste godkännas av kongressen, och Högsta domstolen kan begränsa Trump om han agerar i strid med den amerikanska konstitutionen. Dessa principer gäller fortfarande i USA, även om vissa menar att de är under press.

En annan viktig begränsning för Trump är valet i höst. Han kommer inte att vidta åtgärder som minskar sannolikheten att vinna valet. Stigande räntor, fallande aktiekurser, höga energipriser och ökande arbetslöshet är faktorer som kan kosta honom valet. Detsamma gäller en långvarig geopolitisk konflikt, såsom en militär intervention i Iran eller hot mot NATO kopplade till Grönland. Man vinner inte val i USA genom att dra in landet i konflikter som väljarna inte ser någon tydlig nytta med.

Vi tror varken att kriget i Ukraina eller Trumps försök att vinna valet i höst kommer att få någon större betydelse för börsutvecklingen i år. Vårt fokus ligger i stället på bolagens intjäning och huruvida de kommer att leva upp till de relativt höga förväntningarna inför 2026.