Är marknaden bra på att förutse framtiden?
Marknaden har gått från att vara mycket optimistisk till att bli betydligt mer orolig. April präglades framför allt av stora svängningar i kölvattnet av "Liberation Day", då höga tullsatser annonserades. Till skillnad från covid och invasionen av Ukraina är Trumps påverkan på marknaden betydligt svårare att förutse. För börserna är förändringar och osäkerhet på många sätt värre än dåliga nyheter. Det är därför vi ser så stora svängningar just nu.

Börsutvecklingen i april: Mycket väsen för ingenting
Månaden började med den länge emotsedda "Liberation Day", då Trump annonserade skyhöga tullsatser på varor från i princip hela världen. Till och med en liten ö i Stilla havet, befolkad enbart av pingviner, fick betydande tullar. Det här var långt mer än marknaden hade förväntat sig. De amerikanska börserna föll med 12–14 procent mellan den 2 och 8 april. Därefter har månaden i princip enbart handlat om Trump och tullar. Svängningarna har varit enorma i takt med Trumps utspel, men när april var slut låg börserna ungefär på samma nivå som i början av månaden.
Efter den 2 april har Trump varit märkbart mildare i sin retorik kring tullar. Marknaden blev mer positiv under andra halvan av månaden, eftersom det verkade som om Trump fortfarande "lyssnar" på marknaden. Här hemma har de nordiska börserna varit relativt svaga under april. Nordens största bolag, Novo Nordisk, har utvecklats mycket svagt de senaste månaderna. Bolaget har mött ökad konkurrens kring sina produkter, samtidigt som det amerikanska valet har ökat den politiska risken för läkemedelsföretag. Novo Nordisk var dessutom mycket högt värderat, och då får även små besvikelser stor påverkan på aktiekursen. Aktien har fallit över 60 procent sedan toppen i fjol somras. Värdet på bolaget har minskat med nästan 4 000 miljarder kronor – mer än hela värdet på Oslo Börs.
Tänk i sannolikheter – det gör marknaden
Om du undrar hur världen kan se ut om 6–12 månader, titta på börserna. Marknaden fungerar i mångt och mycket som en oddsmaskin som hela tiden försöker bedöma det mest sannolika utfallet under de kommande månaderna. Det som sker på börsen i dag är marknadens bästa gissning på hur ekonomin och bolagsvinsterna kommer att utvecklas på lite längre sikt. För att börserna ska stiga eller falla kraftigt krävs det att något oväntat händer. En mild recession i USA är därför inget som nödvändigtvis oroar marknaden – det ligger redan i förväntningarna. En god investerare förstår två saker: risk och sannolikheter.
Risken för ett stort börsfall kan beskrivas som sannolikheten för en negativ händelse multiplicerat med konsekvensen av den. Om det finns 50 procent sannolikhet för en händelse som kan sänka börsen med 20 procent, så bör marknaden prissätta ett fall på 10 procent. Ofta går sannolikhet och konsekvens åt motsatt håll – är sannolikheten hög tenderar konsekvensen att vara liten, och vice versa. Precis som vid sportspel är det sällan lönsamt att satsa på det mest sannolika utfallet.
Både covidpandemin och Rysslands invasion av Ukraina är goda exempel på hur den här dynamiken fungerar i praktiken. Båda händelserna kom oväntat och skakade marknaden rejält. Börserna föll kraftigt vintern 2020 respektive våren 2022, men återhämtade sig redan efter några veckor. Då hade marknaden redan hunnit bilda sig en uppfattning om hur pandemin respektive kriget kunde tänkas utveckla sig – och i stort sett stämde den analysen.
Under de första veckorna med pandemin förutsåg marknaden att vi skulle få en period av mycket låg tillväxt, följt av återhämtning. Företagen anpassade sig, och vi fick till slut ett vaccin.
Liknande mönster såg vi efter invasionen av Ukraina. Efter några kaotiska veckor "förutspådde" marknaden att konflikten inte skulle eskalera och att ekonomierna och bolagen skulle klara sig relativt väl. Även det visade sig stämma. Sedan dess har kriget inte bjudit på många överraskningar.
När politik stör marknadens logik
Den situation vi befinner oss i nu – med Trump och ett potentiellt handelskrig – är betydligt svårare för marknaden att förhålla sig till. Varje gång Trump fått marknaderna att reagera kraftigt negativt, har han backat. Det hände efter "Liberation Day", då han sköt upp införandet av tullarna i 90 dagar och öppnade för förhandlingar om lägre nivåer.
Samma sak inträffade när han kallade centralbankschefen för en "stor förlorare" som borde avgå omedelbart. Marknaden föll 4 procent, men dagen efter sa Trump att han inte alls planerade att avsätta honom. För marknaden är förändringar och osäkerhet mycket svårare att hantera än dåliga nyheter. Det är svårt att sätta odds på händelser när spelreglerna hela tiden ändras. Därför är svängningarna i marknaden just nu så stora.