AI-rädslan sprider sig – kreativ förstörelse

Februari blev en uppgångsmånad på börserna, med undantag för teknikaktier. Månadens stora tema var AI och hur tekniken kan slå ut många affärsmodeller. Framför allt var det programvarubolag som drabbades, där flera föll 30–40 procent under månaden. Oron gäller att AI kan skapa appar och skriva programvara till en bråkdel av dagens kostnader. Investerare fruktar att hela affärsmodellen för programvarubolag och apputvecklare kan försvinna och ersättas av AI som vem som helst kan använda.

Rädslan för hur AI kan underminera affärsmodeller spred sig gradvis till andra delar av marknaden, såsom konsultverksamhet, utbildning samt tjänster inom finans, juridik och fastigheter. I andra änden av spektrumet finns bolag inom energi, infrastruktur, hårdvara och halvledartillverkning, som uppfattas som vinnare på utbyggnaden av AI-infrastruktur.

Trots detta slutade februari på plus på i stort sett alla börser. Ett undantag var Köpenhamnsbörsen, som föll med nästan 15 procent efter att Novo Nordisk-aktien återigen tappade kraftigt. Bolaget, som för inte så länge sedan var Europas största, har fallit med nästan 80 procent sedan toppen för drygt ett år sedan. 

Historiskt har ny teknik alltid lett till två saker: enorma värden har skapats samtidigt som gamla affärsmodeller har slagits ut. AI är inget undantag, och vi är nu på väg att uppleva samma sak. Investerarnas fråga är: Är AI bra eller dåligt för detta bolag? Vem kommer att tjäna på utvecklingen, och vilka affärsmodeller riskerar att försvinna?

På vissa sätt liknar situationen covid-pandemin, där utvecklingen gynnade vissa bolag (videokonferenser, e-handel) och missgynnade andra (restauranger, hotell). Zoom steg exempelvis med 600 procent under 2020, men har därefter fallit med över 80 procent. Det illustrerar hur svårt det är att förutse hur en pandemi eller ny teknologi påverkar bolag på längre sikt.
Stämningen på marknaden har förändrats dramatiskt de senaste veckorna, vilket lett till en kraftig omvärdering av bolag som tidigare betraktades som strukturella AI-vinnare. Det påminner oss om att teknologi inte bara skapar värde – den omfördelar värdeskapandet.

Samtidigt som flera IT-bolag faller kraftigt ser vi motsatt utveckling i bolag som levererar produkter och tjänster som behövs för att bygga infrastruktur. Dessa bolag drar nytta av den snabba efterfrågeökningen på allt från byggnader och fiberkablar till minneschip och energi.

Dessutom har bolag med fysiska tillgångar haft en betydligt starkare värdeutveckling än typiska kunskapsbolag. Resonemanget är i korthet att AI kan ersätta mänsklig intelligens – men inte fysiska tillgångar. Genom hela den moderna ekonomiska historien har mänsklig intelligens varit en värdefull bristvara. Det vi nu kan se konturerna av är möjligen början på en förändring av detta.

Ett mer dystopiskt scenario är att mänsklig arbetskraft kan bli överflödig. Tillspetsat skulle vi kunna möta samma öde som hästarna gjorde för 100 år sedan. Lyckligtvis är både företag och ekonomin betydligt mer beroende av människor än man någonsin var av hästar. Privat konsumtion är den största drivkraften i ekonomin, och AI-agenter kommer knappast att köpa många av de produkter som företag producerar.

Vi tvivlar inte på att AI med tiden kan utföra mycket av det människor gör i dag, men det innebär inte nödvändigtvis att människor eller företag blir överflödiga. Nyckeln är att både människor och bolag har förmåga att anpassa sig.

Ny teknik kommer att slå ut många – men andra kommer att stärkas. Netflix är ett tydligt exempel på det senare. Bolaget grundades på 1990-talet som ett renodlat postorderföretag som skickade DVD-filmer hem till kunder. I början av 2000-talet tackade videobutikskedjan Blockbuster nej till att köpa Netflix för 50 miljoner dollar, då man ansåg det vara en obetydlig nischverksamhet och såg dotcom-hysterin som överdriven. De flesta postorderföretag försvann när internet och digitaliseringen tog fart några år senare. Netflix lyckades däremot använda den nya tekniken för att stärka sin position och blev den ledande aktören inom digital distribution av film och tv-serier. I dag är Netflix ett av världens största och mest lönsamma bolag, medan Blockbuster gick i konkurs eftersom man inte lyckades anpassa sig till den digitala omställningen.

AI kommer definitivt att förändra hur både företag och människor arbetar framöver. Vi står inför en period av kreativ förstörelse, och vi ser redan konturerna av detta på börserna. Många affärsmodeller kommer att försvinna, medan andra kommer att stärkas. Utmaningen är att det är svårt att med säkerhet veta vilka som blir morgondagens vinnare.