AI-aktier – Bus eller godis?

Oktober är ofta en orolig månad på börserna, och i år var inget undantag. Månaden präglades av stora svängningar och betydande kursfall, särskilt inom IT-sektorn. Nasdaq-indexet i USA föll med över 5 procent under oktober. Flera av de stora teknikbolagen Alphabet, Intel och Amazon presenterade svaga kvartalsrapporter. Alphabet föll med 17 procent i oktober och Intel med hela 45 procent. Dessutom ser vi en ökad osäkerhet inom AI-sektorn. Investerarna oroar sig alltmer för hur AI-investeringarna ska finansieras framöver, när allt fler bolag lånar pengar till allt högre räntor.

Även i Sydkorea var rörelserna stora, där halvledarjättarna Samsung Electronics och SK Hynix föll kraftigt. De båda bolagen har varit bland de största vinnarna på den enorma efterfrågan på minneschip till AI-infrastruktur. Men i oktober föll bolagen med 18 respektive 22 procent. Det bidrog till att Kospi-indexet i Sydkorea föll med hela 16 procent under månaden.

På de nordiska börserna präglades utvecklingen framför allt av rapportperioden och stigande oljepriser. Köpenhamnsbörsen steg med omkring 8 procent i oktober, mycket tack vare Genmab, vars aktie steg med hela 67 procent efter att bolaget presenterat mycket starka studieresultat för ett cancervaccin. Även Oslobörsen utvecklades starkt i oktober, vilket framför allt berodde på att oljepriset steg kraftigt under månaden.

Kanske markerade oktober ett skifte i hur investerarna värderar AI-investeringarna. Under de senaste åren har diskussionen framför allt handlat om hur stora investeringarna skulle bli och hur mycket leverantörer av bland annat minneschip och halvledare skulle kunna tjäna på den kraftiga utbyggnaden.

Nu kan bilden vara på väg att förändras. Investerarna ställer i allt högre grad frågor om hur investeringarna ska finansieras och till vilken kostnad. Dessutom råder stor osäkerhet kring vilken avkastning investeringarna faktiskt kommer att ge.

Utbyggnaden av AI kräver enorma investeringar i halvledare, datacenter, servrar, nätverk, elförsörjning och kylning. Så länge investeringarna huvudsakligen kunde finansieras genom de stora teknikbolagens starka kassaflöden var finansieringen närmast en icke-fråga. Nu ser vi tecken på att även bolag som Alphabet, Meta och Amazon i allt högre grad kan bli beroende av lånefinansiering eller annat externt kapital om investeringstakten fortsätter att öka. Samtliga dessa bolag investerar nu betydligt mer än vad de genererar i vinst.

Det betyder inte nödvändigtvis att bolagen har finansiella problem. De har fortfarande mycket starka balansräkningar och betydande kassaflöden. Men när investeringarna växer snabbare än kassaflödena blir finansieringen en allt viktigare del av kalkylen. Högre skuldsättning innebär också att räntekostnader och kapitalkostnader får större betydelse. Därmed blir frågan om framtida avkastning allt svårare att bortse från.

Många drar därför paralleller till IT-bubblan vid millennieskiftet, då enorma investeringar i bland annat fiberinfrastruktur lade grunden för den digitala ekonomin, men gav svag avkastning för många av de bolag som faktiskt finansierade utbyggnaden. Denna oro var en viktig del av bakgrunden till att globala teknik- och halvledaraktier sattes under press i oktober.

AI-investeringarna har varit en av de viktigaste drivkrafterna bakom börsuppgången de senaste åren. Därför kommer den fortsatta utvecklingen på börserna också att påverkas av vad som händer med AI-utbyggnaden. Förväntningarna är fortfarande att AI-investeringarna kommer att öka under de kommande åren. Men investeringsviljan kan minska om aktieägare eller långivare kräver högre ersättning för den risk de tar.

De närmaste månaderna lär ge oss svaret på om detta är början på slutet för AI-euforin, eller om vi bara ser slutet på början – och står inför nästa fas, där investeringarna börjar ge avkastning.