Odin Norge – Förvaltarkommentar för mars

Som vi skrev i förra månadsrapporten har starten på 2026 varit mycket stark för Oslo Børs, där oro för AI-disruption och kapitalflöden mot mer traditionella industrier (inklusive råvaror och inhemsk konsumtion) snabbt ersattes av konflikten med Iran. Den senare har nu överskuggat allt annat och bland annat drivit upp energi- och råvarupriser kraftigt.

Merparten av bolagen i fonden rapporterade redan i februari, men mars har ändå varit en intensiv månad. Envipco var det sista bolaget att rapportera fjärde kvartalet. Bolaget är verksamt inom pantmaskiner och har för närvarande höga kostnader kopplade till expansion på nya europeiska marknader. Vi förväntar oss att dessa investeringar kommer att löna sig under 2026 och 2027.

I övrigt har månaden nästan uteslutande präglats av konflikten i Mellanöstern. Nyhetsflödet har svängt fram och tillbaka, men aktiemarknaden har varit tydlig med att detta kan få betydande konsekvenser, särskilt för enskilda sektorer. I Norge har framför allt olje- och gasbolag utvecklats starkt. Konflikten påverkar även andra råvaror och produkter, såsom gödsel och aluminium, vilket bland annat har påverkat kursutvecklingen i Yara International och Norsk Hydro.

Även om vi är medvetna om att konflikten kan få omfattande och i vissa fall långvariga effekter, har vi inte gjort några större förändringar i portföljen. Vår investeringsfilosofi bygger inte på kortsiktig handel, utan på långsiktigt värdeskapande i kvalitetsbolag. Som portföljen är positionerad i dag bedömer vi att den har potential att utvecklas bättre än marknaden om konfliktnivån minskar och Hormuzsundet åter öppnas. Det går naturligtvis aldrig att veta säkert, men vi bedömer att sannolikheten är tillräckligt attraktiv. Den nuvarande situationen är samtidigt ekonomiskt mycket kostsam för många parter.

Under månaden har vi minskat något i energirelaterade innehav såsom Aker BP, Equinor och Yara.

Trots de potentiellt stora konsekvenserna av konflikten i Mellanöstern har de globala börserna varit relativt stabila, enligt vår bedömning. Under ytan har dock volatiliteten varit hög, särskilt i enskilda sektorer. Även volatiliteten i enskilda aktier har varit förhöjd under en längre tid – alltså redan före konflikten.

Utan att ha gjort någon djupare akademisk analys av fenomenet kan vi ändå konstatera att kursrörelser på enskilda nyheter, exempelvis kvartalsrapporter, har blivit betydligt större. För 20 år sedan, när Atle som förvaltar fonden började i branschen, betraktades en rörelse på 5 procent som stor. I dag är rörelser på 15–20 procent inte ovanliga vid motsvarande nyheter.

Detta speglar i många fall felprissättning, eftersom det verkliga värdet i ett bolag sällan förändras så kraftigt till följd av en enskild nyhet. Det skapar möjligheter för aktiva förvaltare att generera meravkastning, men är samtidigt inte helt positivt för marknadens funktion. En av aktiemarknadens viktigaste uppgifter är att allokera kapital dit det gör mest nytta i samhället, och kraftiga svängningar “under ytan” bidrar inte till detta.

Vi bedömer att utvecklingen till stor del drivs av ökningen av kvantitativa och passiva fonder, som inte nödvändigtvis allokerar kapital baserat på fundamental analys. Denna trend ser inte ut att avta, vilket talar för att volatiliteten kommer att bestå. Det kan innebära att aktiva förvaltare, som oss, i större utsträckning behöver anpassa investeringsarbetet för att kunna dra nytta av dessa svängningar.