Förvaltarkommentar Odin Sustainable Corporate Bond
Odin Sustainable Corporate Bond hade en positiv avkastning i oktober men låg något efter sitt referensindex. Fonden investerade i fyra nya obligationer i oktober och ökade sin position i en hållbarhetsbunden obligation utgiven av det svenska kassaförvaltningsbolaget Loomis.
Konflikten mellan USA och Iran fortsatte att påverka finansmarknaderna i oktober. Attacker mot tankfartyg i Hormuzsundet minskade oljeexporten och bidrog till ytterligare ökningar av oljepriserna och högre inflation. Trots högre inflation höll både Federal Reserve och Europeiska centralbanken (ECB) nyckelräntorna oförändrade. I Norge är Riksbanken prissatt med en sannolikhet på 70 procent för en räntehöjning den 4 november, medan Norges Bank förväntas behålla räntan oförändrad från och med 5 november.
Statsobligationsräntorna föll under hela månaden. Den tyska tioåriga räntan sjönk med 26 punkter till 3,3 procent, i linje med lägre internationella räntor. I Frankrike bidrog pressade statsfinanser till fortsatt volatilitet, och den franska tioåriga räntan passerade 5 procent, den högsta nivån sedan 2002. Den amerikanska tioåriga räntan föll samtidigt med 36 punkter till 4,93 procent. Riskpremierna på kreditmarknaden ökade under hela månaden.
Fyra nya investeringar i oktober
Fonden investerade i fyra nya obligationer i oktober och ökade sin position i en hållbarhetsbunden obligation utgiven av det svenska kassaförvaltningsbolaget Loomis.
Investeringar i två gröna bankobligationer
Två av investeringarna var gröna obligationer utgivna av den portugisiska banken Caixa Geral de Depósitos och svenska Sparbanken Mälardalen. Lånebeloppet från obligationerna kan finansiera flera gröna kategorier, inklusive energieffektiva byggnader, förnybar energi, ren transport, elnät och energilagring. Investeringarna bidrar därmed till fondens hållbarhetsmål Förnybar energi och energieffektivitet och Hållbar transport och infrastruktur. Den faktiska användningen av medlen kommer att anges i emittenternas allokeringsrapport.
Investeringar i två europeiska gröna obligationer
Fonden investerade även i gröna obligationer från Eurogrid och Ignitis grupė, båda utgivna under European Green Bond Standard (EuGB). Eurogrid är operatör av transmissionsnät i Tyskland, och obligationen kommer att finansiera utvecklingen av elnät som möjliggör ökad fasning och transport av förnybar energi. Ignitis grupė är ett integrerat energibolag med verksamhet i Baltikum, och obligationen kommer att finansiera utvecklingen av förnybar energi och relaterad infrastruktur samt laddinfrastruktur för elfordon. För båda obligationerna kommer hela lånebeloppet att tilldelas aktiviteter som är i linje med EU:s taxonomi. Obligationerna bidrar till samma hållbarhetsmål som nämnts ovan.
Europeiska gröna obligationsstandarden
EuGB är EU:s frivilliga standard för gröna obligationer och har funnits tillgänglig sedan december 2024. Standarden är nära kopplad till EU:s taxonomi och ställer krav på bland annat användning av lånebeloppet, rapportering och extern kontroll. Minst 85 % av lånebeloppet måste fördelas i enlighet med taxonomin. För investerare ger detta en mer standardiserad grund för att bedöma vad obligationerna finansierar och gör det enklare att jämföra gröna investeringar mellan emittenter.
Vi ser EuGB som ett komplement till traditionella gröna obligationer. De senare är fortfarande relevanta, särskilt inom sektorer och aktiviteter som inte omfattas fullt ut av EU:s taxonomi eller som är tidigare i övergången. Oavsett standard bedömer vi kvaliteten på det gröna ramverket, vilka aktiviteter som finansieras och deras bidrag till fondens hållbarhetsmål som en del av investeringsanalysen. Oron kring fartygstrafiken genom Hormuzsundet blossade upp igen i början av september och fick energipriserna att stiga kraftigt. Hittills har världsekonomin klarat energichocken bättre än befarat. Samtidigt har stabil tillväxt och stigande priser gett centralbankerna begränsat handlingsutrymme. ECB höjde räntan med 0,25 procentenheter till 2,5 procent den 10 september, årets andra höjning, och justerade upp inflationsprognoserna för 2027 och 2028. Norges Bank höjde styrräntan till 4,5 procent, medan Riksbanken signalerade att räntehöjningarna väntas inledas före årsskiftet. I USA bidrog den ökade oron kring statsskulden till en kraftig uppgång i de långa räntorna.