Från rädsla för kapitalförlust till fokus på avkastning i Kina

Under de senaste två åren har många investerare dragit paralleller mellan Ryssland och Kina. När västerländska investerare över en natt fick sina ryska innehav frysta efter invasionen av Ukraina 2022 skapades ett trauma som ännu sitter kvar i marknaden. Tankegången var enkel - om det kunde hända i Ryssland, varför inte i Kina? Med en ökande geopolitisk spänning mellan Peking och Washington såg många risken för att kapital skulle kunna ”fastna” som alltför stor för att ens överväga investeringar i kinesiska aktier.

Den diskussionen dominerade samtalen med institutionella placerare under både 2022 och 2023. Fokus låg nästan uteslutande på det som på engelska kallas return of capital – alltså risken för att själva kapitalet inte går att få tillbaka. Att prata om avkastning kändes sekundärt när det största hotet var att investeringen helt enkelt kunde försvinna.

Ett skifte i samtalen
Men under de senaste sex till nio månaderna har något hänt. Tonen i möten och diskussioner med investerare har gradvis förändrats, säger Louis-Vincent Gave. I stället för att handla om hur man undviker total kapitalförlust handlar diskussionerna nu allt mer om return on capital - vilken avkastning investeringar i Kina faktiskt kan ge.

Skillnaden är viktig. Return of capital är en binär fråga: finns det ens en liten risk att förlora allt, så väljer de flesta investerare bort möjligheten direkt. Det blir som att spela rysk roulette - oddsen spelar ingen roll, ingen vill riskera 100 procent. Men när samtalet flyttas till return on capital öppnas dörren för en helt annan diskussion. Då handlar det om riskjusterad avkastning, sektorer med tillväxtpotential och hur man kan positionera sig i en marknad som länge setts som både riskfylld och svårförutsägbar.

En förklaring ligger i Kinas förändrade förhållande till USA. I april 2024 möttes länderna i en ny tullkonflikt. USA införde omfattande handelshinder, men i stället för att acceptera – som man gjorde 2018 – svarade Kina med egna åtgärder: 50 procents motåtgärdstullar och exportrestriktioner på magneter och sällsynta jordartsmetaller.

Effekten blev tydlig. På bara några veckor stod amerikanska industrijättar som GM och Raytheon inför hotet att inte kunna producera vidare utan kinesiska insatsvaror. Resultatet blev att USA tvingades backa. Det blev en markering som inte bara förändrade dynamiken i världshandeln, utan också investerares uppfattning om riskerna med att äga kinesiska tillgångar.

För första gången på länge visade Kina att man kunde stå upp mot Washington och komma ut som vinnare. Den asymmetri som länge präglat relationen - där USA satt på alla kort - såg plötsligt annorlunda ut.

Ett nytt status quo
Det betyder inte att relationen mellan världens två största ekonomier är enkel. Men det innebär att investerare i högre grad uppfattar läget som ett status quo - en obekväm balans där USA undviker att provocera alltför mycket och Kina driver sin egen agenda framåt.

För investerare gör detta stor skillnad. När risken för ett ”Ryssland-scenario” upplevs som mindre akut, blir det möjligt att återigen väga risk mot avkastning på ett mer rationellt sätt. Frågan är inte längre om kapitalet kan komma att fastna, utan vad det kan ge för avkastning om det placeras klokt.

Var finns möjligheterna?
Kinas aktiemarknad har länge präglats av tvära kast. Historiskt har perioder av stillastående eller fallande aktiekurser ofta följts av korta, kraftiga bullmarknader. En del analytiker menar att vi nu kan vara i början av en sådan fas, menar Louis-Vincent Gave.

Sektorer kopplade till industriförnyelse, grön energi och teknologi lyfts ofta fram. Den massiva industrisatsning som följde på 2018 års halvledarembargo har gjort Kina till världsledande i flera branscher. Samtidigt finns en ny politisk inriktning: att stimulera konsumtion och familjebildning snarare än enbart industriexpansion. Det kan gynna inhemskt fokuserade sektorer på längre sikt.

Slutsats: från rädsla till nyfikenhet
Det senaste året markerar alltså en tydlig omsvängning i hur Kina diskuteras bland investerare. Från ett fokus på rädslan att förlora kapital – return of capital – till en mer konstruktiv diskussion om avkastning – return on capital.

Det betyder inte att riskerna försvunnit. Politiska beslut, geopolitik och interna utmaningar i Kina kommer även framöver att sätta agendan. Men samtalet har förändrats. Och det är i sig en viktig signal - när fler investerare vågar lyfta blicken från katastrofscenarierna öppnas möjligheten att återigen se Kina som en marknad där avkastning går att diskutera. Och kanske också realisera.

Louis-Vincent Gave är medgrundare, författare och verkställande direktör för GaveKal, som han grundade 1999 tillsammans med sin far Charles och Anatole Kaletsky. Insikterna ovan är från hans föredrag på Odins konferens i London i september.
Ursprungligen var GaveKal ett oberoende analysföretag, men har sedan dess expanderat till att även omfatta fondförvaltning och dataanalysetjänster. Sedan 2005 har Louis främst fokuserat på kapitalförvaltning. Innan han startade GaveKal arbetade han som aktieanalytiker på Paribas Capital Markets mellan 1997 och 1999. Louis tjänstgjorde också som löjtnant i det franska bergsinfanteriet. Han har studerat ekonomi, historia och kinesiska vid Duke University och Nanjing University och har skrivit sju böcker, däribland Avoiding the Punch: Investing in Uncertain Times (2021).