Vad kännetecknar robusta och motståndskraftiga bolag?

Vad kännetecknar ett robust bolag?
På Odin letar vi efter motståndskraftiga och förutsägbara affärsmodeller. Vi investerar gärna i branscher som präglas av en attraktiv marknadsstruktur, stabil efterfrågan på de produkter bolaget erbjuder, begränsad konkurrens och höga inträdesbarriärer. Ett mått på affärsmodellens motståndskraft eller hållbarhet är att efterfrågan på bolagets produkter inte varierar kraftigt från år till år. Ett annat tecken är att produkterna har få eller inga nära substitut – det finns alltså få verkliga alternativ. Vi ser också gärna att bolaget har en stark konkurrensposition, det vill säga att dess ställning relativt konkurrenterna är bra. Det kan beskrivas som strukturella fördelar – egenskaper i branschens konkurrensdynamik som gör det möjligt för bolag att etablera marknadskraft och därigenom ett bra värdeskapande. I en forskningsartikel från 2010 argumenterar Robert Novy-Marx för att den renaste formen av ekonomisk lönsamhet visar sig i hög bruttomarginal.

Strukturella fördelar ger styrka
Välskötta bolag i attraktiva branscher gynnas av att det sällan sker stora förändringar i de underliggande marknadsförutsättningarna från år till år. En stark konkurrensposition avspeglas ofta i förhandlingsstyrka gentemot både leverantörer och kunder. Det innebär i praktiken att bolaget har större möjlighet att påverka de priser som tas ut mot kund, samt priserna på insatsvaror från leverantörer. Fördelen med sådana bolag är dessutom att det i högre grad är leverantörer eller kunder som får bära kostnaderna vid negativa ekonomiska chocker – inte bolaget självt.

Prissättningsmakt i praktiken
Ett exempel på en negativ ekonomisk chock är inflation – ett problem många bolag har behövt hantera efter pandemin. Starka bolag i strukturellt attraktiva marknader har ofta prissättningsmakt, vilket gör att de kan kompensera sig för ökade kostnader genom att höja priserna mot kund. Ett tydligt exempel är S&P Global. En viktig intäktskälla för koncernen är deras kreditvärderingsverksamhet i samband med emissioner och refinansiering av obligationer – ett område som utgör ungefär hälften av bolagets intäkter. Det är i praktiken ett duopol där S&P Global delar marknaden med Moody’s. Även Fitch och DBRS är aktiva, men utgör mindre aktörer. S&P och Moody’s har ett starkt fäste i det finansiella systemet och betraktas som standarder. En kreditvärdering från något av dessa bolag ses som ett kvalitetsintyg som bidrar till att sänka finansieringskostnaden för emittenten. De har fördelen av bred acceptans, djup täckning och lång historik – vilket ger dem betydande prissättningsmakt.

Detta blir tydligt när man ser hur S&P Global har lyckats höja priserna på sina tjänster över tid. I januari 2008 låg priset på en kreditvärdering på upp till 4,25 baspunkter med ett minimipris på 67 500 USD. I januari 2025 är motsvarande siffra upp till 8,1 baspunkter med ett minimipris på 145 000 USD. Det motsvarar en prisökning på 4,6 procent per år under perioden, medan inflationen i USA under samma tid legat på i snitt 2,4 procent (enligt U.S. Bureau of Labor Statistics). Det här är ett konkret exempel på prissättningsmakt i praktiken.

Kundlojalitet som konkurrensfördel
Ett annat viktigt mått på om ett bolag har en motståndskraftig och robust affärsmodell är om kunderna väljer att förnya kundrelationen från år till år. Om bolagen måste slåss om kunderna i början av ett nytt år, är det en tuff utgångspunkt. Kunder som återkommer varje år ger en stabil kundbas, vilket i sin tur skapar stabil efterfrågan. En viktig orsak till att ett bolag som Microsoft har en stark position är att bolaget har hög kundlojalitet, det vill säga att de behåller sina kunder samtidigt som de lyckas sälja nya produkter, tjänster och lösningar. Om du lyckas behålla dina kunder blir det också enklare att växa – något Microsoft är ett bra exempel på. Jag har själv snart varit direkt eller indirekt kund hos Microsoft i ungefär 30 år. Det är motståndskraft i praktiken.

Stabilt kassaflöde ger förutsägbarhet
Det skapar goda möjligheter att öka efterfrågan på bolagets produkter över tid och skapar goda förutsättningar för ett stabilt och växande kassaflöde som vi investerare kan dra nytta av. Hur kunderna väljer att förnya kundrelationen kan variera mellan branscher och mellan bolag. Att du varje vecka väljer att handla i din lokala matbutik, köper samma varor och har gjort det i flera år, är ett exempel på en stabil och god kundrelation. Andra exempel är att du dagligen väljer att använda Google för att söka information, eller Instagram för att hålla kontakt med vänner. Ett bolag som Otis, som säljer och underhåller hissystem, uppger att 93 procent av kunderna väljer att förnya sina serviceavtal varje år. Det här är alla exempel som ger goda förutsättningar för stabila och växande kassaflöden. Som långsiktig investerare är det därför viktigt att investera i något som är hållbart och motståndskraftigt.

En aktie representerar ett ägande i ett bolag. Till skillnad från obligationer finns det inget fast förfallodatum – ägarandelen är potentiellt evig, och bolaget ger inte nödvändigtvis någon löpande avkastning i form av ränta. Den avkastning du får som aktieinvesterare beror därför på det underliggande värdeskapandet, genom utdelning och resultattillväxt, justerat för förändringar i värdering under innehavsperioden. Över riktigt lång tid är du, som investerare, beroende av det underliggande värdeskapandet i bolaget. Därför är det viktigt att bedöma motståndskraften i de bolag du investerar i.

Vill du prenumerera på vårt nyhetsbrev och får artiklar som denna direkt i inboxen en gång i månaden? Skriv in din mailadress nedan.