Investeringsmöjligheter i ett land i förändring – en reseberättelse från Japan
Den starka dominansen för amerikanska bolag är välkänd. I dag står amerikanska aktier för omkring 75 procent av det globala aktiemarknadsvärdet – en koncentration utan motstycke i modern tid. Men för bara några decennier sedan var situationen en helt annan. Vid höjdpunkten av Japans fastighets- och börsbubbla i slutet av 1980-talet utgjorde landet närmare 45 procent av världsindex. I dag har andelen krympt till omkring 5 procent. Våra globalförvaltare besökte nyligen Nippon – ”soluppgångens land” – för att få en djupare förståelse av var den japanska marknaden och dess bolag är på väg.
Bubblan som sprack – och decennierna som följde
Efter en ”omväg” runt det stängda ryska luftrummet flyger vi in över världens största stad, Tokyo. Genom flygplansfönstret skymtar vi Kejsarpalatset – en grön lunga mitt i staden – som på höjden av fastighetsboomen på 1990-talet ensam uppskattades vara mer värt än hela Kalifornien. Bubblan sprack. Fastighetspriserna rasade och aktiemarknaden föll med över 60 procent under de tre följande åren. Därefter följde mer än två årtionden av svag tillväxt, deflation och extremt låga räntor.
År 2012 lanserade dåvarande premiärminister Shinzo Abe en mer expansiv finanspolitik och flera strukturella reformer – kallad Abenomics – i ett försök att blåsa nytt liv i ekonomin. Reformpaketet stabiliserade tillväxten och bröt deflationen, men lyckades inte skapa uthållig tillväxt och inflation. Det efterföljande decenniet präglades av stagnation och avsaknad av tydlig politisk riktning.
En ny politisk era
Under de senaste fem åren har Japan haft fyra olika premiärministrar – och nu står den femte redo att ta över. Sanae Takaichi har blivit Japans första kvinnliga premiärminister. Hon är en ovanlig figur i japansk politik: inte från någon politisk familj, tidigare trummis i ett heavy metal-band och programledare i tv. Men framför allt är hon en stark anhängare av Abenomics. Börsen har redan börjat applådera.
Ett varmt möte med Japan
Japan badade i en intensiv värmebölja under vårt besök i september. Bara några veckor före vår ankomst noterades ett nytt värmerekord, och de ikoniska körsbärsträden vi passerade på väg in mot staden hade blommat tidigare än någonsin den våren. För kostymklädda och tropikovana nordbor var det en lättnad att Japan är ett av de länder i världen som använder mest luftkonditionering. Många av våra möten hölls dessutom under samma tak, bara ett stenkast från Tokyos centralstation – något som gjorde att vi till stor del slapp den tryckande hettan utanför.
20 möten på fem dagar
Under vårt fem dagar långa besök träffade vi över tjugo företag. Med hjälp av tolk ägnade vi tid åt att förstå bolagens positioner och framtidsutsikter. Ett av de viktigaste samtalsämnena var prissättningsförmåga – en faktor vi alltid fäster stor vikt vid. Prisnivån i Japan har legat stilla under många år, men först i år börjar japanska företag försiktigt höja priserna på varor och tjänster. På kostnadssidan har inflationen redan gjort sig påmind genom högre råvarupriser och löneökningar. Det är därför avgörande att bedöma om företagen klarar att föra vidare dessa kostnadsökningar till kunderna. Det är särskilt viktigt i ett land där den underliggande volymtillväxten väntas förbli svag på grund av demografin.
Kultur och kapitalkultur
Som långsiktiga ägare är det viktigt för oss att ha förtroende för att ledning och ägare fattar beslut som ligger i linje med våra intressen som ägare. Det har varit en av anledningarna till att vi hittills har varit försiktiga med investeringar i Japan. Den japanska företagskulturen har många styrkor, bland annat ett tydligt långsiktigt fokus. Många anställda ser företaget som en livslång arbetsplats, och ledningen prioriterar ofta stabilitet. Denna stabilitet kan dock ibland ske på bekostnad av lönsamhet och tillväxtambitioner – och i förlängningen av maximal värdeskapande för aktieägarna.
Japanska företag har generellt stora kontantreserver i balansräkningen. Det bidrar till stabilitet och ses som ett sätt att minska risk, men alltför stora kassabehållningar leder samtidigt till en ineffektiv kapitalstruktur som begränsar avkastningen på eget kapital.
För att göra aktiemarknaden mer attraktiv har den japanska börsen uppmanat bolagen att sätta mål för avkastning på eget kapital (ROE). Många företag har infört sådana mål, ofta kring tio procent.
Enligt vår bedömning är det en alltför blygsam målsättning. Ett enkelt och effektivt sätt för många bolag att höja kapitalavkastningen är att minska kontantreserven genom högre utdelningar eller återköp av egna aktier. Dessutom har många företag stor potential att förbättra sin kapitalanvändning – till exempel genom effektivare hantering av rörelsekapitalet.
Tecken på förändring
Pilen pekar i rätt riktning när det gäller ökat aktieägarfokus. Att allt fler japanska bolag besöker oss på våra kontor i Oslo är ett tydligt tecken på det. Samtidigt är vi realistiska i våra förväntningar – förändringsprocesser i japanska företag tar tid, och stabilitet, sysselsättning och långsiktiga relationer kommer fortsatt att väga tungt.
Trots det ser vi en tydlig rörelse mot mer effektiv kapitalallokering och större medvetenhet kring aktieägarnas intressen. Vi bedömer att det finns betydande möjligheter till effektivisering i många japanska bolag. Tiden får utvisa hur högt avkastningsmaximering kommer att prioriteras.
Teknik, digitalisering och nya tillväxtområden
Vi tror att många japanska företag har stor potential att öka sin lönsamhet genom effektivisering. Flera japanska IT-konsultbolag vi träffade uppskattar att Japan ligger 10–15 år efter västvärlden när det gäller digitalisering. Samtidigt växer många av dem med över 20 procent per år – ett tydligt tecken på ett land i förändring. Det representerar intressanta investeringsmöjligheter på en marknad där tillväxtdrivarna annars är få.
Företag med exponering mot halvledarindustrin går, liksom i resten av världen, mycket starkt. Det finns flera sätt att ta del av denna trend, och under ytan finns ett stort antal specialiserade bolag som rider på vågen. Vi mötte bland annat företag som är ledande inom avancerade filtrerings- och reningssystem. Tillverkning av halvledare kräver extremt rent vatten, vilket gör att viljan att betala för tillförlitliga reningslösningar är hög. Detsamma gäller produktionen av fotomasker, som används tillsammans med litografi för att skapa transistorer i nanoskala. Det finns många exempel på japanska företag med världsledande positioner inom denna strukturellt växande sektor.
Från skönhet till äldreomsorg
Japan ligger i världstoppen när det gäller användning av kosmetika och skönhetsprodukter. De branschexperter vi mötte förklarade detta med en kultur som värdesätter respekt för omgivningen – det handlar inte om att sticka ut, som det ofta gör i väst, utan snarare om att visa omtanke och balans.
En eftermiddag och kväll tillbringade vi tillsammans med experter, analytiker och företagsledare i modekvarteren i Ginza, där vi fick känna på pulsen i kosmetikbranschen och se de senaste trenderna på nära håll. Shiseido, ett av världens ledande kosmetikföretag, har haft en kraftigt svängande börsutveckling under det senaste decenniet. Bolaget har starka varumärken i premiumsegmentet och höga bruttomarginaler, men konkurrensen är intensiv. Tidigare var inträdesbarriärerna höga på grund av stora reklambudgetar och stordriftsfördelar, men digital annonsering och sociala medier har gjort det lättare för nya aktörer att ta sig in.
Vi besökte också ett forskningslaboratorium som utvecklar produkter för att göra vård och omsorg av äldre mer effektiv. Japan står inför stora utmaningar kopplade till en snabbt åldrande befolkning – fram till 2050 väntas omkring 40 procent av befolkningen vara över 65 år, och i många regioner kommer de äldre att utgöra majoriteten. Detta skapar ett enormt behov av lösningar som kan avlasta vård- och omsorgssektorn. Automatisering och ny teknik blir därför en central del av svaret. Laboratoriet vi besökte arbetar just med detta – från robotar som stöttar vårdpersonal till sensorer som övervakar hälsa och säkerhet hos äldre i hemmet.
Förvaltarna fick uppleva en ny uppfinning inom omsorgssektorn: en liten robot, Lovot, som främst utvecklats för att sprida värme och glädje på japanska äldreboenden. Den är utrustad med över 50 sensorer, kan känna igen personer och reagerar olika beroende på humör och personlighet. Med tiden utvecklar den en egen personlighet – baserad på vem den umgås med och hur den används.
Ett Japan i förändring
Vi återvände från Japan med nya perspektiv och flera spännande investeringsidéer. Trots utmaningar kopplade till en åldrande befolkning, svag ekonomisk tillväxt och en historia präglad av deflation finns det gott om intressanta investeringsmöjligheter bland japanska bolag. Precis som i alla marknader handlar det om att identifiera de delar av ekonomin där tillväxttrenderna är positiva och där företagen har byggt starka marknadspositioner.
Ett ökat fokus på lönsamhet, värdeskapande och tillväxt kan väcka liv i företag med långa traditioner som tidigare inte utnyttjat sin fulla potential. Många japanska bolag har dessutom betydande tillväxtmöjligheter utanför hemlandet. Det är ännu för tidigt att säga vad den nya politiska ledningen kan åstadkomma, men målet är tydligt – att få fart på ekonomin genom expansiv finanspolitik och strukturella reformer.
I en global aktiemarknad som domineras av stora amerikanska teknikbolag kan Japan erbjuda alternativa investeringsmöjligheter – och fungera som en värdefull källa till diversifiering.
Håvard Opland och Harald Nissen förvaltar tillsammans fonden ODIN Global.