En ny vår för Europa? – Ett resereportage från München
Vår ränteförvaltare Mariann Stoltenberg Lind besökte nyligen München för att förstå hur Tyskland – Europas ekonomiska tungviktare – anpassar sig till en ny verklighet. Vi ser en globalisering i revers, med införande av tullar och andra handelshinder, samtidigt som det råder energibrist i Europa. Kort sagt en utmanande situation för ett land som Tyskland, som är en klassisk industrination.

Insikter från Europas industriella centrum
Här finns framför allt Tysklands stora stolthet: bilindustrin, maskin- och verkstadsindustrin samt elektronik- och kemiindustrin. Många av dessa sektorer riskerar att drabbas hårt av nya höga tullar, och tullfrågan fick därför stort utrymme under vårt besök i Tyskland i slutet av maj.
Två innehållsrika dagar i München, i ett arrangemang sammansatt av SpareBank 1 Markets, gav nya insikter kring många frågor som är viktiga för Europa. Flera av Odins räntefonder har europeiska mandat och utvecklingen i Tyskland, som är Europas största ekonomi, har stor betydelse för de europeiska ränte- och kreditmarknaderna. Mötet i München var värdefullt både ur ett makroekonomiskt perspektiv – inklusive faktorer som påverkar penningpolitiken och ränteläget framöver – och ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Fokus låg på förutsättningarna för olika branscher och bolag, både sådana vi redan har eller har haft i fonderna, och sådana som kan vara aktuella för framtida investeringar. Några av de viktigaste observationerna vi tog med oss var:
Den makroekonomiska situationen i Tyskland och Europa
Tyskland har bakom sig flera år av svag eller negativ BNP-tillväxt och utsikterna för det kommande året är fortsatt svaga. Uttrycket ”Europas sjuke man”, som ursprungligen användes om det Osmanska riket (dagens Turkiet) på 1800- och tidigt 1900-tal, används nu ibland om Tyskland. Men Tyskland har en stor fördel jämfört med många andra EU-länder: en relativt låg statsskuld. Det skapar utrymme att finansiera nödvändiga investeringar i energiproduktion, infrastruktur och försvarsindustri. Och det är just det som nu sker, vilket kommer att bidra till att öka den ekonomiska aktiviteten i Tyskland framöver, vilket är goda nyheter för många tyska bolag.
Energibrist och höga energipriser
Hos de aktörer vi mötte – delstatsmyndigheter, banker och akademiker – rådde en bred enighet om att det var ett stort misstag att stänga ner de tyska kärnkraftverken. Det har definitivt bidragit till Europas energikris. Det anses dock inte ekonomiskt rimligt att återstarta dessa reaktorer, så fokus framåt ligger på att bygga ut ny energiproduktion. Eftersom kärnkraft fortfarande är kontroversiellt i Tyskland, ligger fokus främst på gaskraft och förnybar energi. Dessutom behövs investeringar i bättre elnät för att säkra överföringskapaciteten och hantera de stora variationerna i produktionen när en växande andel av elen kommer från sol och vind och därmed är mer varierande.
Nya takter inom tysk industri
Vi gjorde flera företagsbesök, bland annat hos det tyska försäkringsbolaget Allianz, banken Bayerische Landesbank och biltillverkaren BMW. Det är ingen tvekan om att den tyska ekonomin haft det tungt de senaste åren, särskilt bilindustrin. Höga energipriser och hård global konkurrens, inte minst från Kina, har varit utmanande. Traditionellt har de tyska biltillverkarna varit starka på mekanik, men nu måste de snabbt anpassa sig till utvecklingen inom elbilar, batteriteknik och digitalisering – områden där tyskarna hittills inte varit ledande. Politiska och ekonomiska osäkerheter, både i Tyskland och globalt – nu senast tullfrågan – har skapat oförutsägbarhet för industrin. Inom försvarsindustrin sker nu dock stora satsningar, och det öppnar möjligheter för att ställa om delar av bilindustrin mot försvarsproduktion.
I München träffade vi också Innovasjon Norge, som arbetar för att främja handel och ekonomiskt samarbete mellan Norge och Tyskland. Där nämndes bland annat det norska energibolaget Eviny, som för ett par år sedan vann en upphandling om att etablera och driva ett nätverk av laddstationer i Tyskland. Flera av Evinys utestående obligationer är bland investeringarna i Odins räntefonder.
Tysklands och Europas geopolitiska roll
Ett av besökets höjdpunkter var mötet hos den internationella säkerhetskonferensen i München där Jens Stoltenberg tidigare i år blev ny styrelseordförande, men som han grund av sitt uppdrag som Norges finansminister fått tjänstledigt ifrån februari 2025. Stoltenberg var saknad i München, sades det, och vem vet – kanske är han tillbaka i september efter det norska stortingsvalet. Konferensen grundades 1963 och samlar årligen statsledare, politiker, forskare och toppchefer för att diskutera aktuella frågor inom säkerhet och försvarspolitik. Och det finns som bekant tyvärr gott om sådana frågor just nu.
Bland huvudtemana fanns USA:s krav på ökade satsningar på försvar och större ansvarstagande för Europas egen säkerhet. Även om tonen från USA ibland är otraditionell, menade många att det har bidragit till en nödvändig väckarklocka i Europa och därmed fyllt sin funktion. Vi ser nu ökade investeringar i försvar och säkerhet i Europa, genom ökade anslag, mer samarbete mellan länderna och genom Nato.
Vägen framåt
Trots flera utmaningar finns det på många områden skäl att vara mer optimistisk kring Tysklands och Europas framtid. De geopolitiska förändringarna har tagits på allvar, och man kavlar upp ärmarna för att göra Europa mer självständigt. Det finns en insikt om att misstag har begåtts – som nedläggningen av kärnkraften – men gjort är gjort, och nu gäller det att hitta bästa möjliga väg framåt. De stora statliga investeringspaketen inom försvar och infrastruktur skapar möjligheter för tyska bolag, och Tyskland verkar redo att ta ett större ansvar i Europa. Ett kanske något mer distanserat förhållande till USA verkar dessutom bidra till ökad sammanhållning och samarbete mellan Europas länder. De ökade investeringarna i försvar, energi och infrastruktur kan lyfta den ekonomiska aktiviteten i hela Europa.