Oslobörsen är en av de börser som har utvecklats bäst globalt hittills i år. Trots det är norska aktier fortfarande relativt lågt värderade jämfört med många internationella marknader – och flera bolag har en betydande uppsida. Det menar Atle Hauge, förvaltare av Odin Norge, som brittiska Citywire nyligen utsåg till en av de 0,5 procent bästa förvaltarna i Europa.

– Jag tror att Oslobörsen kommer att vara en bra marknad att vara investerad på även under de kommande åren. Bolagens vinster är rekordhöga och lönsamheten är god, något vi tror kommer att fortsätta. Den norska börsen har dessutom en sektorsammansättning som kan vara en styrka framöver, säger Hauge.

Han syftar bland annat på att energi, sjömat och industri utgör en stor del av marknaden. En betydande del av värdeskapandet är därmed kopplat till fysiska produkter och resurser som världen fortsatt kommer att behöva, även i en tid då artificiell intelligens får allt större betydelse. Samtidigt tillhör många av bolagen på Oslobörsen traditionella industrisektorer som har präglats av underinvesteringar under flera år, vilket har begränsat kapaciteten och tar tid att vända.

– Det bidrar till ett begränsat utbud och strama marknader. Därför är jag övertygad om att många norska industribolag kommer att ha goda förutsättningar åtminstone under resten av det här decenniet. I en orolig värld kommer dessutom nischbranscher och nischbolag att klara sig bättre än andra, menar Hauge.

Mätt mot förväntade vinster de kommande 12 månaderna värderas Oslobörsen till ett P/E-tal på 11,8, ungefär i linje med sitt historiska genomsnitt - och betydligt lägre än många internationella marknader.

Mätt mot bokförda värden värderas Oslobörsen högre än sitt historiska genomsnitt, med ett P/B-tal på 2,3. Det ska bland annat ses i ljuset av den höga lönsamheten - en hög och uthållig avkastning på eget kapital kan motivera att investerare betalar mer i förhållande till bolagens bokförda värden, påpekar förvaltaren.

Sedan starten 1992 har Odin Norge levererat en sammanlagd avkastning på över 14 300 procent i A-klassen (institutionell klass) och 9 768 procent i C-klass (retailklass). Fondens jämförelseindex (OSEFX) har under samma tid avkastat 3 933 procent (alla siffror i detta stycket är från fondens start 1992-06-25 till 2026-08-25).

Hauge lyfter fram några faktorer som har varit särskilt viktiga för resultatet.

– Vi skiljer oss från många av våra konkurrenter framför allt på tre punkter: Vi är väldigt fundamentalt inriktade. Vi ägnar oss inte åt trading, utan investerar långsiktigt utifrån grundliga analyser av bolagen. Samtidigt är vi konträra och mycket aktiva ägare. Efter mer än 20 år på marknaden är jag övertygad om att den här strategin är ett vinnande recept på lång sikt, säger han.

Odins strategi är att hitta bolag som uppfyller Odin-modellens strikta kvalitetskrav, försöka köpa dem till ett rimligt pris och därefter äga dem under lång tid, oberoende av den kortsiktiga utvecklingen på börsen.

– Genom att ställa höga krav på vilka typer av bolag du investerar i undviker du oftast de mest riskfyllda bolagen, säger Hauge.

När han letar efter attraktiva investeringsmöjligheter lägger han särskilt stor vikt vid bolagets marknadsposition.

– Vi investerar i kvalitetsbolag med goda resultat, en stark konkurrensposition och en ledning som prioriterar långsiktigt värdeskapande, när marknaden erbjuder sådana bolag till ett attraktivt pris, utvecklar Hauge.

Sådana attraktiva köplägen kan bland annat uppstå när aktiekurserna rör sig mer än vad förändringar i bolagens underliggande värden motiverar. Hauge påpekar att kursrörelserna i enskilda aktier har blivit betydligt större över tid och tror att en del av förklaringen kan vara tillväxten inom kvantitativa och passiva fonder, där kapitalet inte nödvändigtvis allokeras utifrån fundamental analys.

– För 20 år sedan betraktades en kursrörelse på 5 procent som stor. I dag kan en aktie röra sig 15–20 procent på ett enda delårsresultat. Sådana rörelser kan innebära felprissättningar och skapa möjligheter för aktiva förvaltare att generera meravkastning. Men för att lyckas gå emot marknaden måste du följa bolagen noggrant och ha gjort ett grundligt analysarbete i förväg, understryker Hauge.

Förvaltaren påpekar att det enda sättet att slå både marknaden och konkurrenterna är att ha vissa tydligt avvikande uppfattningar. Han lyfter fram Vend, som äger Finn.no och andra digitala marknadsplatser, robotlagerbolaget AutoStore och Nordic Semiconductor som exempel på bolag där han anser att de långsiktiga utsikterna är bättre än vad dagens värderingar ger uttryck för. Alla tre har under lång tid varit bland Odin Norges tio största investeringar. Gemensamt för bolagen är att de är teknikintensiva och har mycket starka positioner inom sina respektive nischer.

– Vend har en mycket stark position och fortfarande stora möjligheter att ta en större del av det värde som bolaget skapar för sina kunder. Oron för att mjukvarubolag ska utmanas av artificiell intelligens har även drabbat den här typen av bolag. Vi anser att nätverkseffekterna av att vara marknadsledare inte förändras av AI och att Vend därför står starkt, säger Hauge.

Även när det gäller AutoStore anser han att marknaden underskattar den långsiktiga potentialen. Aktien steg kraftigt efter att bolaget nyligen ingick ett globalt strategiskt leveransavtal med Amazon, men Hauge ser fortfarande en betydande uppsida i aktien.

– AutoStore har nu klarat den ultimata kvalitetskontrollen. Tänk vilka enorma krav Amazon ställer och vilka resurser de har för att göra saker själva - och ändå väljer de norskt. AutoStores produkt, automatiserade lagerlösningar, är definitivt en del av framtiden och vi ser att ordermomentum är relativt starkt. En stor del av bolagets försäljning går till befintliga kunder, vilket både ger stabilare intäkter och visar att produkten är attraktiv. Bolaget har en stark balansräkning och ett bra kassaflöde, säger Hauge.

När det gäller Nordic Semiconductor pekar Hauge särskilt på bolagets starka marknadsposition och tillväxtmöjligheterna inom Internet of Things.

– Bolaget är marknadsledande inom sitt segment och har en stark intäktstillväxt inom flera produktområden. Internet of Things väntas växa kraftigt i takt med att allt fler produkter kopplas upp mot internet. Nordic Semiconductor levererar viktiga komponenter till den här marknaden. Vi tror på en betydande vinsttillväxt under de närmaste åren när bolaget lämnar en omfattande investeringsfas bakom sig, säger han.

Hauge ser också intressanta möjligheter inom energisektorn. Han pekar på att världens energiförbrukning ökar och att han ser ett växande intresse bland investerare för energisektorn generellt.

– Då tänker vi inte bara på Hormuzsundet, som har tydliggjort hur stram energimarknaden kan vara, utan också på energibehovet från datacenter och AI-tillväxten. Det senare är inte nödvändigtvis direkt kopplat till olja och gas, men det generella intresset för energimarknaden framstår som positivt för alla delsegment, säger han.

Trots det ökade intresset anser Hauge att flera energibolag fortfarande är lågt värderade. Han lyfter fram Equinor som ett exempel på ett bolag som genererar mycket kassaflöde i förhållande till vad investerarna i dag betalar för aktien.

– Equinor har en direktavkastning på fritt kassaflöde, FCF-yield, på omkring 10 procent. Det innebär att bolaget genererar cirka 10 kronor i fritt kassaflöde för varje 100 kronor som investerarna värderar bolaget till, vilket enligt vår bedömning illustrerar hur lågt bolaget är värderat, säger han.

Den låga värderingen måste ses i ljuset av att olje- och gasbolag länge har betraktats som bolag med begränsade långsiktiga tillväxtutsikter, tillägger han.

– Energibolag har länge värderats som en slags ”solnedgångsbransch”. Om investerare i större utsträckning börjar tro på att olja och gas kommer att förbli en viktig del av energimixen under mycket lång tid framöver, tror vi att det kan leda till en omvärdering av sektorn, säger Hauge.