AI – What is it good for?

Börserna fortsatte att stiga och det råder stor optimism på marknaden just nu. I augusti var uppgången starkast i USA och Asien. Dow Jones-indexet steg med omkring 3 procent under månaden. I Kina var Shanghai-indexet ännu starkare med en uppgång på över 10 procent. Den positiva börsstämningen kan i hög grad tillskrivas utvecklingen i USA. Under augusti har flera siffror bekräftat att tillväxten i den amerikanska ekonomin är stark, samtidigt som arbetslösheten håller sig låg. Inflationen har också sjunkit till en nivå där vi kan förvänta oss att centralbanken börjar sänka räntorna. Detta bekräftades delvis av centralbankschefen Powell i hans tal i Jackson Hole. Det finns inget marknaden gillar bättre än fallande räntor utan en svag ekonomi. Det är det bästa av två världar: företagens intjäning förblir god samtidigt som kapital blir billigare.

AI har varit den viktigaste drivkraften på börserna de senaste två åren. Allt som haft koppling till AI har stigit kraftigt i värde. Det beror främst på två saker:

• enorma investeringar i AI-infrastruktur, vilket har gynnat bolag som NVIDIA och Broadcom som utvecklar minneskretsar och annan utrustning till bland annat datacenter,
• samt stor optimism kring hur AI kommer förändra och förbättra företagens verksamhet framöver.

För att rättfärdiga dagens aktievärderingar krävs dock att AI permanent höjer företagens marginaler och avkastning på kapital. Det kan hända – men är mycket osäkert.

På kort sikt är det svårt att se vilken avkastning de enorma investeringarna, framför allt i datacenter, kommer att ge. Inom kort beräknas investeringarna uppgå till omkring 2 000 miljarder dollar. Det motsvarar hela den samlade vinsten för alla bolag noterade på den amerikanska börsen (S&P 500), och är lika mycket som hela värdet av den norska oljefonden.

En studie från MIT visar att 95 procent av investeringarna i AI-infrastruktur hittills gett noll avkastning. En investering som ger noll avkastning har också noll värde. Man blir svettig av tanken på vad som händer om 2 000 miljarder dollar, eller delar av det, måste skrivas ned. Digital infrastruktur är dessutom inte särskilt skalbar – ökad kapacitet kräver mer utrustning, fler minneskretsar och mer yta. Kanske kan den typen av infrastruktur liknas vid flygindustrin: helt nödvändig för teknologisk utveckling, men mycket kapitalkrävande och med begränsad skalbarhet. Flyget har varit avgörande för den ekonomiska välståndsökningen de senaste 100 åren, men det har ofta varit bättre att vara kund än aktieägare i flygbolagen.

Vi är inte negativa till AI – tvärtom kommer det förändra vårt sätt att arbeta minst lika mycket som internet gjorde. Problemet är att ny teknik ofta överskattas på kort sikt men underskattas på lång sikt.

Här finns tydliga paralleller till IT-bubblan kring år 2000. Då investerades också stora summor som gav liten avkastning på kort sikt. Samtidigt värderades ”hackor och spadar”-bolag mycket högt. Det är oroande när dina kunder inte tjänar pengar på det de köper av dig. Precis som internet kanske inte AI heller direkt höjer företagens produktivitet och lönsamhet. Efter internets genombrott var det snarare nya affärsmodeller som förändrade marknaden, och de bolag som inte anpassade sig försvann. Samma mönster kan vi se med AI. Nya affärsmodeller kommer att uppstå, och företag som inte lyckas använda AI kommer att slås ut. Men precis som med internet är det svårt att idag säga vilka som blir de stora vinnarna. Hittills har ”hackor och spadar”-bolag som NVIDIA och Broadcom framstått som vinnare, men det är osäkert om det gäller även om 5–10 år. Däremot är det troligt att AI-bolag kommer vara bland världens största företag om tio år – frågan är bara vilka.

Så här långt är det i alla fall tydligt att AI haft en mycket större betydelse för finansmarknaderna än för ekonomin och företagens vinster. Det kommer med all säkerhet att förändras under de kommande 5–10 åren, men frågan är om alla som investerat i AI i dag har tålamod nog att vänta.