”Det är svårt att spå, särskilt om framtiden”, lyder ett välkänt citat. Men vill man trots det försöka sig på denna svåra konst är den enklaste vägen ofta den bästa, säger ODIN Fonders investeringsdirektör Jarle Sjo.

Om du vid den här tiden i fjol hade varit säker på att euron skulle överleva och att inget av valutaunionens medlemsländer skulle tvingas ställa in betalningar hade du kunnat göra dig en hacka. Den europeiska aktiemarknaden levererade en avkastning på hela 12,5 procent, och företagen i vår Europafond presterade hela 24,7 procent. Men få marknader slog ändå den utbombade Atenbörsen…

Det var få som förutspådde ett sådant utfall och många som i stället befarade det värsta. Och just det är ett viktigt skäl till att avkastningen på den grekiska marknaden blev så god: att priserna var så låga i utgångsläget berodde just på att det positiva utfallet var högst osäkert.

Exemplet visar hur svårt det är att förutspå utvecklingen på finansmarknaderna på kort sikt. Många skulle till och med hävda att det är omöjligt. Men av flera skäl gör det inte den här typen av spådomar mindre eftertraktade, och så här vid årsskiftet är det många som känner sig manade att berätta vad de ser i kristallkulan. (Vi har själva bidragit med en och annan gissning på begäran.)

Vill man försöka förutspå framtiden är det enklaste ofta det bästa. I boken ”The signal and the noise: why so many predictions fail – but some don’t” gör statistikern Nate Silver en analys av vad som utmärker bra och dåliga prognoser. Silver blev världsberömd i höstas tack vare sina träffsäkra förutsägelser inför det amerikanska presidentvalet, och boken kom ut kort tid efter det.

En svaghet hos många ekonomiska prognoser är enligt Silver att ekonomer har en tendens att begrava sig i de enorma datamängder som finansmarknaderna hela tiden genererar. Ofta hittar de samband och mönster som i själva verket är slumpmässiga och inte går att förutsäga överhuvudtaget. De uppfattar brus men misstolkar det som signaler, menar Silver.

Ett bättre sätt att närma sig datamängderna är enligt Silver att hålla sig till grunderna i det fenomen man analyserar, göra ett genomsnitt av flera oberoende prognoser och reducera komplexiteten så mycket det bara går. På den punkten kan man säga att vi i finansbranschen har en del att lära av meteorologerna. Meteorologer har faktiskt blivit riktigt bra på att spå vädret, och ett av skälen är att de systematiskt lär sig av sina misstag och justerar sina modeller allt eftersom. Ett annat viktigt skäl är att meteorologerna känner till sina begränsningar och inte kommer med väderprognoser som sträcker sig så mycket längre framåt i tiden än en vecka.

Men till skillnad från väderleksprognoser blir förutsägelser om finansmarknaderna faktiskt säkrare ju längre tidshorisont de har. Där en väderleksprognos bör vara kortsiktig bör prognoser för aktiemarknaden alltså vara långsiktiga och spänna över flera cykler och kortsiktiga svängningar för att bli tillförlitliga och användbara.

På kort sikt går det inte att förutspå kursrörelserna på börsen med tillräcklig säkerhet för att man ska ha någon nytta av prognoserna, men på lång sikt beter de sig ganska förutsägbart. Så ju längre tidshorisont vi har, desto större är sannolikheten för att vi ska uppnå god avkastning. Det finns inga garantier, men sannolikheten är helt klart på vår sida, med stöd i grundläggande ekonomiska förhållanden och lång historisk erfarenhet.

Det är mycket som talar för att 2013 kan bli ett bra börsår. Men vi rekommenderar ingen att grunda sina investeringsbeslut på ett så kortsiktigt perspektiv. Däremot rekommenderar vi alla att ha en solid andel långsiktiga aktieinvesteringar i sin portfölj – även 2013.