Pessimister, optimister eller realister?

När vi nu står inför ett hot som potentiellt kan förändra de grundläggande förutsättningarna för ett bra liv för stora delar av jordens befolkning, är det relevant att ställa sig frågan om det är optimism, pessimism eller realism som gör oss bäst rustade att möta detta hot.

Världen kan delas in i optimister, dvs. de som dras till positiva förändringar och möjligheter, och pessimister som tycker att det var bättre förr och fokuserar på negativa förändringar i världen. En del skulle kanske hävda att det också finns de som befinner sig mittemellan – ”realisterna” som ser saker och ting som de är. De är varken optimister eller pessimister utan utgår från faktabaserade problemställningar och lösningar.

När vi, som idag, står inför ett hot som riskerar att förändra livsvillkoren i grunden för stora delar av världens befolkning, är det berättigat att ställa sig frågan om det är optimism, pessimism eller realism som gör oss bäst rustade att möta utmaningen. Konsekvenserna av de klimatförändringar som människan har orsakat kräver att såväl politiker som gemene man agerar. Näringslivet och olika institutioner måste också ta sitt ansvar då de förfogar över resurser, kunskap och inflytande att styra världen i en ny och hållbar riktning.

De flesta av oss vill inte bara lyssna på klimatpessimisternas ständiga mantra att decennier av ohållbart leverne berövat våra barn och barnbarn en trygg framtid. Det krävdes att en 16-årig flicka, en klimatpessimist om man så vill, tog saken i egna händer för att få världen att vakna upp och lystra till klimatpessimisternas budskap. Nu är det dags för Greta Thunberg att lämna över stafettpinnen till optimisterna. Till de som ser lösningarna och är redo att ta tuffa beslut därför att de tror på en bättre framtid där vi lyckas bromsa klimatutsläppen med hjälp av ny teknik och förändrad livsstil. Vi måste också vara realister och satsa på de åtgärder som är mest genomförbara och har störst effekt, i stället för på symbolhandlingar som bara renar samvetet utan att direkt leda någon vart.

Måste vi göra avkall på avkastningskraven om vi vill investera med gott samvete?
Även om klimatkrisen saknar motstycke till sin omfattning har den likheter med många små och stora problemställningar som samhället brottats med genom historien. Kapitalismen har skapat ett fantastiskt välstånd men det har krävts lagar och regler, och inte minst en stark moralisk kompass, för att begränsa den negativa inverkan på samhälle, miljö och individ. Vägen till dagens välstånd har kantats av dilemman och gör så fortfarande.

Vårt arbete som förvaltare av andras pengar är också fullt av dilemman. Många ”gröna” företag är nu så högt värderade på aktiemarknaden att det är föga sannolikt att deras aktieägare får någon större framtida avkastning. Samtidigt sitter andra bolag potentiellt med lösningen på en eller flera utmaningar, men det är osäkert om de någonsin kommer att bli lönsamma. Är det kanske så att vi måste göra avkall på avkastningskraven om vi vill investera med gott samvete? Går våra aktieägare miste om avkastning därför att vi inte vill investera i ”smutsiga” bolag trots att de har en attraktiv prislapp och är lönsamma? Hur ska vi förhålla oss till en värld där spelreglerna på många punkter kommer att förändras dramatiskt under de kommande fem till tio åren?

Vår inställning till detta ligger i linje med vår investeringsfilosofi och hur vi sätter ihop våra portföljer. Vi har koncentrerade fonder som innehåller mellan 25 och 40 bolag. Detta innebär att vi kan göra grundliga analyser av varje enskilt bolag och att vi inte behöver kompromissa när det kommer till ansvars- och avkastningskrav. Vi kan vara aktiva ägare genom att ha en löpande dialog med våra bolag för att ta del av de problemställningar de möter i sin vardag – vi sätter deras hållbarhetsarbete på prov och verkar för att ord blir till handling.

ODIN-modellen
Vår långsiktiga inställning till hur vi investerar leder oss till bolag som har både viljan och förmågan att hela tiden bli bättre genom att anpassa sig till framtidens krav i en värld som ständigt förändras.

– Den hållbarhetsdialog som vi har med bolagen handlar till lika delar om att få inblick i ledningens förmåga att tänka långsiktigt som att ta hänsyn till olika riskfaktorer. Ägarstyrning, ledning och företagskultur är viktiga beståndsdelar av värdeskapningen. Vi ser att de bolag vars hållbarhetsarbete är väl förankrat på såväl lednings- och styrelsenivå som i företagskulturen, också är bättre än andra på att generera en lönsam och långsiktig tillväxt, säger Ane S.Rongved, hållbarhetsansvarig i ODIN. Här hittar vi flera bolag – utöver de gamla vanliga ”gröna” – i olika branscher, som klarar att skapa värde för både samhället och aktieägarna. Ska det ske någon verklig förändring så måste alla bidra.

– Vi är öppna med vad vi gör, vad vi äger och vad vi tror på. Detta gör oss mottagliga för kritik från många olika håll, men förhoppningsvis konstruktiv. Det gör att vi kan bli bättre i vårt hållbarhetsarbete, fortsätter Ane.

Nästa gång du läser i tidningen om hållbara finanser, och att kapitalägarna måste se till att investera sitt kapital i hållbara bolag, ska du komma ihåg att du genom din fondinvestering är just kapitalägare. Vi strävar efter att förvalta ditt kapital på ett ansvarsfullt sätt för att du ska få bra avkastning till en låg risk, och att ditt kapital blir en del av lösningen på de problem som samhället står inför och inte en del av dem.

Ane S.Rongved, hållbarhetsansvarig i ODIN

Beställ ODINs nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad om dina fondinnehav hos ODIN och hur vi arbetar för att säkerställa en så bra avkastning som möjligt för våra andelsägare.